Fyra okända fakta om din ekonomi - tusenlappar mer i plånboken
Här är fyra okända fakta om regeringens vårbudget.
Tusenlappar varje månad
För en vanlig familj står tusenlappar på spel varje månad, beroende på vilket politiskt block som har makten. Med nuvarande regering blir det 13330 kronor mer kvar i plånboken per månad för en tvåbarnsfamilj där bägge jobbar – jämfört med om inte regeringens reformer hade genomförts. Även ensamstående mammor och pensionärer har fått stärkt kassa sedan Elisabeth Svantesson (M) blev finansminister.
Men eftersom mandatperioden också har varit drabbad av både inflation och oro i omvärlden, känns inte hela lyftet av. Mer i plånboken, visst – men samtidigt har ju priserna ökat.
På totalen har dock hushållen stärkts. Inflationen har varit 12,5 procent, men den vanliga familjen i exemplet ovan har fått 21 procent mer pengar. Omräknat i kronor och ören har familjens ekonomi förstärkts med 5130 kronor per månad.
Ojämlikheten ökar med rödgröna
I vänsterns retorik låter det ofta som att Sverige är på väg att slitas isär av klassklyftorna. Men faktum är att regeringen alltid har bra koll på ojämlikheten. Varje budget görs en särskild bilaga med uträkningar om inkomstojämlikheten. Och siffrorna visar faktiskt att ojämlikheten var större under perioden med rödgrönt styre.
Detta gäller både inkomstojämlikheten och andelen som lever i så kallad relativ fattigdom. Det syns en tämligen tydlig bula i diagrammen för perioden 2014 till 2022. Man ska kanske inte dra slutsatsen att sambandet är kausalt – men det tycks i alla fall inte vara så att ojämlikhet och fattigdom förvärras under högerstyre. Snarare blir Sverige mer jämlikt.
Fattigdomen minskar stadigt
Den relativa fattigdomen går lite upp och ner med konjunkturerna. Men mätt i absoluta tal sjunker fattigdomen stadigt i Sverige. Andelen med låg ekonomisk standard har gått från omkring 7 procent 2011 till under 4 procent 2024.
Jämviktsarbetslösheten sjunker
För första gången på 20 år uppskattas att den så kallade jämviktsarbetslösheten sjunker. Den bedömningen gjorde Konjunkturinstitutet inför vårbudgeten. Anledningarna uppgavs vara Tidö-regeringens stramare bidragspolitik, aktivitetskrav och minskade invandring. Det betyder att färre kommer att gå arbetslösa i framtiden under normala förhållanden.