KOLUMN Toleransen för bögar, flator, bisexuella och transor minskar dramatiskt. Det visar Forum för levande historias attitydundersökning bland skolelever, “Unga tycker om andra”. Negativa attityder mot HBT-personer är idag nästan fem gånger vanligare än vid senaste mättillfället, 2013. Andelen som tycker att det är naturligt att vara homosexuell sjunker radikalt – det är numera en minoritetsåsikt i skolorna. Omvälvningen i synen på queerminoriteten är den största förändringen i hela mätningen.
En del av attitydförändringen är inte helt överraskande. Den hänger ihop med att Sveriges demografi har förändrats med invandringen. Rapporten visar att andelen med negativa attityder mot HBT-personer är påtagligt större bland utrikes födda och bland muslimer.
Människor har flyttat hit från kulturer där intoleransen är utbredd. Många kommer från länder där man hänger, stenar och kastar bögar från balkonger. Och eftersom värderingar i hög grad överförs från föräldrar till barn kan vi dessutom förvänta oss att det importerade böghatet kommer att bestå, eller rentav växa. Det var ett vägval Sverige gjorde på 2010-talet som vi får leva med nu. Öppna era hjärtan, som Fredrik Reinfeldt uttryckte det.
Trans-elefant i HBT-rummet
En annan möjlig del av attitydskiftet är inte lika uppenbar. Forum för levande historia snuddar dock vid en tänkbar delförklaring. “Det skulle också kunna finnas ett samband mellan resultaten och den debatt om transfrågor som har pågått i Sverige under senare år”, heter det i rapporten.
Det är typiskt byråkratspråk för att tassa runt ett känsligt ämne. Det klampar snarast omkring en trans-elefant inne i HBT-rummet.
Psykiskt störda män
Under senare år har en rad uppmärksammade grova våldsbrott begåtts av psykiskt störda män som också i olika grad identifierar sig som trans. Ett svenskt exempel är “Vilma”, som misstänks ha överfallit, mördat och styckat en slumpmässigt vald ung kvinna i Rönninge. Den senaste i raden av skolskjutningar på andra sidan Atlanten, för några dagar sedan i Kanada, begicks av en psykiskt sjuk yngling som genomgått en transitionering under tonåren. Det är inte osannolikt att sådana händelser leder till att opinionen alltmer förknippar transidentitet med svår psykisk sjukdom.
De medialt omdiskuterade fall där våldsbrottslingar har försökt byta kön juridiskt för att hamna i kvinnoanstalt kan också ha påverkat. Svenska politikers märkliga hantering av könstillhörighetslagen har knappast hjälpt heller.
Elon Musk, JK Rowling och Agnes Wold
En annan brännande debatt har gällt oron för att barn, som bara är trevande och identitetssökande, ska pådyvlas en transidentitet och i värsta fall också hormonbehandling. Några av världens mest synliga opinionsbildare, som Tesla- och X-ägaren Elon Musk, Harry Potter-seriens författare JK Rowling, samt vår egen mediegunstling professor Agnes Wold, har varnat för att transideologin kan skada unga.
Ytterligare en djup åsiktsklyfta har gällt det vetenskapliga. Ska en politiskt påbjuden diskurs väga tyngre än biologins kön? Den kanadensiske psykologen och universitetsläraren Jordan B Peterson blev en global kändis, inte minst bland unga män, när han ifrågasatte den lag som gjorde upplevd könsidentitet till diskrimineringsgrund.
Det är olika fenomen, och kanske orättvist att klumpa dem samman. Men i allmänhetens ögon torde de hänga ihop.
Miljoner till transpropaganda
Kritiken mot transrörelsen är i stora delar relevant. Samtidigt har det offentliga satsat på skattebetald propaganda för åsikten att transidentitet är något helt oproblematiskt. Det tydligaste exemplet är kanske hur den amerikanska radikala rörelsen “Drag queen story hour” snabbt översattes till svenska och blev en landstäckande offentligfinansierad kampanj.
Sedan 2018 har staten bidragit med över 9,8 miljoner kronor till olika varianter på temat Drakar och dragqueens. Drygt 6,3 miljoner kronor har kommit från Kulturrådet. Statliga innovationsmyndigheten Vinnova har satsat 1,8 miljoner. Allmänna arvsfonden har skjutit till 1,7 miljoner kronor. Det är småpengar i en statsbudget, men motsvarar i praktiken kostnaden för att ett par skattebetalda heltidsanställda transvestiter ska turnera runt under sju år på våra kommunala förskolor och bibliotek.
Det kan ifrågasättas om satsningen har tjänat sitt syfte.
Välvillighet som kanske raseras
Som heterosexuell och dessutom högerman betraktas jag kanske som fel person att föra fram denna kritik. Det anses inte som fint att ifrågasätta vare sig minoriteter eller sexuella identiteter. Men jag tror inte det var särskilt klokt av gay-rörelsens intresseorganisationer och det officiella Sverige att surra sig så hårt vid transfrågan.
Dels för att människor kan ha farit illa. Och dels för att den välvillighet som byggts upp under lång tid kanske håller på att raseras.
Per Gudmundson är redaktionschef för 100%.
Faktaruta
Kulturrådets bidrag till föreningen bakom Bland drakar och dragqueens
300 000 kr, september 2018, Läs- och litteraturfrämjande
300 000 kr, oktober 2018, Barn och unga/projektbidrag
300 000 kr, september 2019, Läs- och litteraturfrämjande
307 000 kr, september 2020, Stödpaket
303 100 kr, oktober 2020, Krisstöd/intäktsbortfall
369 700 kr, oktober 2020, Krisstöd/intäktsbortfall
644 800 kr, maj 2021, Krisstöd/särskilda behov projekt
937 000 kr, januari 2022, Krisstöd/återstartsbidrag
750 000 kr, oktober 2022, Krisstöd/tillfälligt verksamhetsbidrag
500 000 kr, oktober 2022, Stärkt kultur i skolan/projektbidrag
850 000 kr, oktober 2023, Stärkt kultur i skolan/projektbidrag
500 000 kr, oktober 2024, Stärkt kultur i skolan/projektbidrag
300 000 kr, december 2025, Stärkt kultur i skolan
Vinnovas bidrag
300 000 kr, 2018, Innovativ normkreativ barnteater
1 500 000 kr, 2020, Universell normkreativ pedagogik
Allmänna arvsfondens bidrag
1 710 500 kr, 2018, Normkreativa sagor för funktionshindrade
(Källa: Kulturrådet, Vinnova och Allmänna arvsfonden)
