Så mycket kostar det dig att göra lumpen

Sänkt livsinkomst och längre tid i arbetslöshet. Sverige planerar en kraftig utbyggnad av värnplikten – men för den enskilda individen kan de nio till femton månaderna i uniform bli en dyr affär. Sveriges militärtjänstgöring fungerar som en dold beskattning som slår ojämnt mot befolkningen.

Det visar en ny studie från forskaren Daniel Almén vid Uppsala universitet, publicerad i European Journal of Political Economy. Studien utnyttjar det plötsliga försvarsbeslutet 2004 som ett naturligt experiment. Omläggningen av försvarspolitiken ledde till att tusentals unga män fick sina inkallelser annullerade i sista sekund. Genom att jämföra dem som ryckte in med dem som fick stanna hemma, framträder en tydlig bild av de ekonomiska effekterna.

Risk för arbetslöshet

De som genomförde sin militärtjänstgöring drabbades av en omedelbar smäll på arbetsmarknaden. Risken för arbetslöshet ökade med 7 procentenheter i den tidiga karriären (åldern 22–25 år). Räknat i tid innebar det i snitt 23 extra dagar i arbetslöshet. Det är en ökning på cirka 40 procent jämfört med dem som inte gjorde lumpen.

Anledningen är delvis mekanisk: medan de värnpliktiga övade i skogen hann deras jämnåriga samla på sig arbetslivserfarenhet eller påbörja sina studier. Och skillnaden biter sig fast. Den högre arbetslösheten kvarstår i flera år efter muck, vilket tyder på att civila arbetsgivare värderar militär erfarenhet lägre än civil arbetserfarenhet eller utbildning.

Fördröjda studier

Många ser lumpen som en språngbräda till högre studier, men resultaten pekar snarare på en fördröjning. Visserligen når de flesta samma utbildningsnivå vid 34 års ålder som sina jämnåriga, men de kommer igång senare.

Lumpen innebär också en omedelbar ekonomisk effekt. Inkomsterna hamnar rejält på efterkälken under de år rekryterna befinner sig i tjänst. Vid 22 års ålder har gruppen dock i regel hämtat ikapp och tjänar lika mycket som sina civila motsvarigheter.

Lägre livsinkomst

Det mest överraskande fyndet i studien rör dock livsinkomsten på längre sikt. Militärtjänstgöringen kan bli en väldigt dyr erfarenhet.

Men det är inte alla som förlorar på lumpen. Studien visar att effekterna är djupt ojämlika beroende på om man ligger över eller under genomsnittet i kognitiv förmåga. Det är nämligen gruppen med relativt högre begåvning som bär hela den ekonomiska bördan. För dessa individer är den så kallade alternativkostnaden – vad de hade kunnat tjäna eller lära sig civilt – mycket hög.

Värnplikten för de relativt högpresterande resulterar i både högre arbetslöshet och sämre löneutveckling efter 30. Systemet fungerar som en progressiv skatt: ju högre potential du har, desto mer betalar du i form av förlorade framtida inkomster.

60 000 kronor per år

Grovt förenklat: för en person som har mer än genomsnittlig begåvning innebär lumpen drygt 1,5 månads extra arbetslöshet samt en mellan 9 och 12 procent lägre lön under stora delar av yrkeslivet (Som fingervisning kan nämnas 12 procents lägre lön vid en årslön på 500 000 kr innebär en årlig kostnad på 60 000 kr).

Föreställningen att militärtjänstgöring ger en framtida officersbonus tycks inte ha täckning i verkligheten. Trots att de relativt högpresterande ofta placeras i mer krävande befattningar, räcker inte fördelarna med den militära utbildningen för att väga upp för den förlorade tiden på den civila arbetsmarknaden.

Inga raketforskare

Och det är inte några raketforskare vi talar om, eller funktionshindrade. Studien sätter gränsen vid genomsnittligt resultat på mönstringstestet, vid 5 på en skala mellan 1 och 9. Den som har över 5 förlorar i genomsnitt på lumpen.

För gruppen med relativt lägre kognitiv förmåga ser det annorlunda ut. Där syns inga negativa effekter på arbetsmarknaden. Tvärtom verkar militärtjänstgöringen för denna grupp leda till en ökad sannolikhet att genomföra en minst treårig högskoleutbildning.

Slöseri med resurser

För att minska de dolda kostnaderna föreslår studien att glappen mellan gymnasiet, lumpen och vidare utbildning minimeras. Dessutom bör försvaret undvika att placera högpresterande individer i enkla tjänster för att inte slösa med deras tid och samhällets resurser.