Så stora är partierna lokalt – M ökar och S tappar

Socialdemokraterna tappar och Moderaterna ökar i lokalvalen. De samlade rösterna i kommun- och regionvalen ger en annan bild av hur stora de åtta riksdagspartierna egentligen är.

Totalt har Moderaterna växt med 2,2 procentenheter i regionvalen och 1,5 i kommunalvalen sedan 2022. Socialdemokraterna sjunker i stället med 2,5 procentenheter i regionvalen och 1,5 i kommunalvalen.

SD – små lokalt

Sverigedemokraterna är generellt mycket svagare i lokalvalen. Partiet ligger i snitt på ungefär 13 procent i kommun- och regionvalen. SD har backat sedan 2022 men bara marginellt. Förra valet hade SD ett genomsnittsresultat på ungefär 14 procent.

– Det kan bero på olika saker för olika partier. Kanske hör Sverigedemokraternas frågor, som kriminalitet och invandring, hemma på den nationella nivån, säger statsvetaren Peter Esaiasson till 100% och fortsätter:

– Om man ska vara kritisk så är det väl så att SD är mindre polerade lokalt än vad man är nationellt. Det tar också tid för ett nytt parti att fixa till sig en kår av riktigt politiskt välutbildade personer, säger Esaiasson.

Hur lång tid tar det?

– Uppenbarligen mer än 20 år.

Profilfrågor spelar roll

Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna har lägre valresultat i kommunalvalet än i riksdagsvalet. Däremot är Centerpartiet och Vänsterpartiet större.

I regionvalet är både V och KD mycket större än i riksdagsvalet. Kommunforskaren David Karlsson menar att resultatet påverkas av partiernas profilfrågor.

– Om partier i huvudsak har nationella profilfrågor eller om de har ett större fokus på vård och välfärd, så kan det påverka de väljare som röstdelar, det vill säga de som röstar på olika partier i olika val. Vissa partier är historiskt lite starkare i det ena eller det andra valet, säger han till 100%.

Sören Holmberg, seniorprofessor i statsvetenskap på Göteborgs universitet, menar att Liberalernas lokala siffror pekar på att partiet fick många stödröster i riksdagsvalet. Kommunalt ligger partiet på 4 procent men regionalt ligger partiet endast på 3,3 procent.

Övriga partier

Stapeln övriga partier får sällan mer än 1,5 procent i riksdagsvalen. I lokalvalen utgör rösterna till andra partier mellan 3 och 5 procent. Största andelen går till lokala partier som Demokraterna, Örebropartiet och Norrlandspartiet men också nationella småpartier som Medborgerlig Samling.

– I genomsnitt lutar de flesta lokala partierna lite mer åt höger. De finns ju såklart på hela den politiska skalan men jag tror att Sverigedemokraterna oftare konkurrerar om deras väljare, säger David Karlsson.

Ny demokrati

Både Esaiasson och Karlsson menar att det är viktigt för partierna att ha en stark organisation med många lokala föreningar. De tar båda upp Ny demokrati som det enda undantaget, men påpekar att partiet hade en väldigt kort brinntid.

– Ny demokrati hade ju ingen organisation bakom sig, och därför föll de. Har man en stark organisation så klarar man motgångar och kan rida ut vintern, säger Peter Esaiasson.

– Att vara en långsiktig politisk kraft som kan driva återkommande valkampanjer, då krävs det att man har lokala partiorganisationer och medlemmar. Och då är det ju i kommun- och regionpolitiken som de plattformarna i första hand finns, säger David Karlsson.

Nationellt resultatet i kommunvalet (%)

S: 27,7
M: 22
SD: 13,4
V: 8,9
C: 7,4
MP: 5,6
KD: 5,5
Övriga: 5,3
L: 4

Nationellt resultatet i regionvalet (%)

S: 29,1
M: 21,3
SD: 13,8
V: 9,6
KD: 7,4
C: 6,5
MP: 5,2
Övriga: 3,5
L: 3,3