Studie: Därför ökar antisemitismen i Sverige

Den norske statsvetaren Johannes Due Enstad har granskat antisemitismens drivkrafter i en komparativ studie av Tyskland, Ryssland och Sverige från 1990 till 2020. I datan som analyseras ingår alltså inte händelser efter Hamas terrorattack mot Israel oktober 2023.

Fyra sorters data har analyserats i studien: Rapporterade antisemitiska hatbrott, resultat från undersökningar med judar om självupplevd utsatthet, nyhetsbevakning angående antisemitism samt expertintervjuer.

Ökad antisemitism

Vad gäller Sverige skriver Enstad att data över antisemitiska hatbrott är mer svåröverblickbar än i Tysklands fall. Därav blir det mer komplicerat att utröna mönster och trender över tid.

En anledning till det är att innan 2008 var det bara brott där förövaren tillhörde majoritetsbefolkningen och offret en minoritetsgrupp som rubricerades som ett hatbrott. Hatbrott där både förövaren och offret tillhörde en minoritet rapporterades därför inte som sådana innan 2008.

Under perioden 2008-2018 indikerar statistiken en ökning av det totala antalet antisemitiska hatbrott, samtidigt som det varierade mycket från år till år. Antalet rapporterade våldsamma incidenter minskade emellertid under samma period, skriver Enstad.

Följer inte trend för vanlig rasism

I en studie omkring millennieskiftet (1999-2001) uppgav 24 procent av svenska judiska respondenter att de utsatts för antisemitism de senaste fem åren.

När en sådan undersökning sedan gjordes 2012 uppgav en av tre svarande att de blivit personligen utsatta för antisemitiska trakasserier åtminstone en gång de fem senaste åren. År 2018 hade den siffran stigit till 40 procent.

Samtidigt som hatbrott från högerextrema miljöer och allmän främlingsfientlighet har minskat i Sverige under de senaste tio åren, har hatet mot judar fortsatt att öka.

Antisemitismen i Sverige följer inte trenden för vanlig rasism utan drivs av andra faktorer, uppger Enstad i studien.

Muslimska extremister pekas ut

I svenska undersökningar som studien hänvisar till uppger judiska respondenter att förövaren har varit någon med ”en muslimsk extremistisk åskådning” i 40 procent av fallen gällande den värsta antisemitiska incident de har varit med om de fem senaste åren.

27 procent av gångerna uppges förövaren ha haft en politisk vänsterlutning medan de i 18 procent av fallen har varit högerorienterade.

I Tyskland säger 41 procent att de blivit utsatta av någon med muslimsk bakgrund, 20 procent av någon med högerlutning och 16 procent av någon med vänsterlutning.

I Ryssland, där antisemitismen uppges ha minskat under samma tidsperiod, var det istället personer med högeråsikter som pekades ut som den vanligaste sortens förövare av respondenterna.

Domen: Annan reaktion med högerextrema

En person som intervjuas i studien säger att de högerextremister och nynazister som spred antisemitisk propaganda på 90-talet ledde till en kraftig motreaktion från svenskar över hela det politiska spektrumet.

Högerextrem antisemitism på den tiden upplevdes därför som ett mindre hot eftersom judar kände ett stöd från det svenska samhället överlag.

Men enligt intervjuobjektet blev saker och ting mycket svårare framledes när antisemitism började komma från invandrarmiljöer och i relation till Israel-Palestina-konflikten.

Medan samhället med enkelhet kunde gå samman för att fördöma våldsamma skinnskallar anser personen att reaktionen inte blev alls densamma när attacker mot judar kom från muslimer eller vänsterextrema. Delvis av den anledningen upplevs situationen som mycket värre idag än på 90-talet, enligt personen.

Drivkraft: Vreden mot Israel

Enstad pekar ut en specifik faktor som den största drivkraften bakom det ökade hatet: konflikten i Mellanöstern. Studien visar att varje gång våldet trappas upp i Israel-Palestina-konflikten exploderar antalet incidenter mot judar i Sverige.

I en analys av svenska medier syns ett mönster. På 90-talet nämndes antisionistiska motiv i knappt 40 procent av fallen när antisemitism diskuterades. Men på senare tid är den siffran uppe i nära 60 procent.

I studien nämns attacker mot judiska butiker i Malmö år 2000 och våldsamma angrepp mot fredliga demonstrationer i Stockholm som tydliga exempel på hur politisk aktivism gått över till rent judehat.

Döljer identitet

Till följd av den ökade antisemitismen väljer många judar att dölja sin judiska identitet för att slippa bli måltavlor. Att exempelvis öppet bära en Davidsstjärna runt halsen beskrivs av en intervjuperson, en central figur inom en judisk församling i södra Sverige, som något som flera judar i dennes hemstad (vilken stad som avses förtäljs inte) undviker.

Även om antalet polisanmälda antisemitiska våldsbrott minskat under perioden 2008-2018 skriver Enstad att den trenden inte nödvändigtvis har att göra med en minskad fientlighet utan snarare kan bero på en ökad försiktighet från judar som döljer sin identitet i offentligheten eller undviker vissa platser och tillställningar.

Enligt studien har andelen svenska judar som allvarligt övervägt att utvandra av säkerhetsskäl fördubblats från 2012 till 2018 – från 18 till 36 procent.

Koppling till invandring

I studien berör Johannes Due Enstad bara indirekt kopplingen mellan invandringen från Mellanöstern och Nordafrika (MENA) och den ökade antisemitismen i Sverige och Tyskland.

”Den här faktorn har sannolikt påverkat antisemitisk fientlighet under den studerade perioden, då antijudiska sentiment är utbredda i den här delen av världen och dessutom bland muslimer i Västeuropa”, skriver han.

Han tillägger att omfattningen av den invandringens påverkan emellertid är oklar och dåligt undersökt.