/ Debatt

Den osynliga kampen om vår mänsklighet

Fler lagar löser inga kriser – vi måste förstå vad en människa är
Vi försöker ständigt lösa samhällsproblemen med fler lagar och förbud, men missar den existentiella striden. Forskningen visar nu att medvetandet är universums fundament. Anders Bolling skriver om varför teknokraternas dröm om transhumanism hotar det som gör oss mänskliga.
Detta är en annons
AB
Anders BollingPublicerad 2026-04-03 07:00

KOLUMN Det är ett ständigt larm därute, i den fysiska värld vi befolkar. Det mondäna pockar ständigt på vår uppmärksamhet. Vi tycks förtjusta i att förfasa oss över det vi tycker är fel, och vi ger oss in i mentala strider om yttre förhållanden.

Frågan är hur mycket dessa strider hjälper. Kan vi åstadkomma varaktig fred, äkta jämlikhet och frisk jord genom mer av samma sak: fler konstruerade lagar, regler, förbud, byråkratier och makthavare som överlägger i slutna rum? Det börjar nog gå upp för många att detta inte fungerar särskilt väl. En känd definition av galenskap är att tillämpa samma metod gång på gång och förvänta sig nya resultat. Eller för att tala med Einsteins ord: Vi kan inte lösa våra problem med samma tänkande som skapade dem.

För att förändra världen på djupet krävs mänsklig transcendens, annars sitter vi kvar i vårt hamsterhjul av upprepade misstag. Vaclav Havel var en av mycket få politiker i historien (han var förstås i grunden poet) som förstod detta och förmedlade insikten i ett fantastiskt tal i Philadelphia 1994.

Detta är en annons

Materia uppstår ur medvetandet

Bakom de braskande nyhetsrubrikerna pågår faktiskt vad som skulle kunna bli ett paradigmskifte åt det transcendentala hållet. Forskningen om medvetandet förskjuts sakta men säkert bort från den materialistiska världsbild som präglat vetenskap och medicin i ett par hundra år. Allt fler neuroforskare, psykiatriker och fysiker som ger sig in på fältet kommer fram till att medvetandet är universums fundament. Materia uppstår ur medvetandet, inte tvärtom. Det innebär att det inte kan vara hjärnan (materia) som producerar medvetandet. Faktum är att banbrytande fysiker som David Bohm, John Archibald Wheeler och rader av kvantfysikens pionjärer nådde dessa slutsatser för mellan 50 och 100 år sedan.

Kvantmekanikens svindlande värld av observatörseffekt och sammanflätning visar att allt i grunden är potential, att inget är bestämt. På Planckskalan finns inga ”partiklar” utan bara energi. Om medvetandet är fundamentalt betyder det att essensen av oss alla, och allt, hänger samman.

Detta är en annons

Extrem och teknokratisk form

Parallellt med dessa nygamla insikter pågår det transhumanistiska projektet att smälta samman människa och maskin. Kryonik, att djupfrysa människor i hoppet om framtida återupplivning, börjar nu framställas som ett realistiskt sätt att ”lura” döden. Här uttrycks den tvåhundraåriga materialistiska världsbilden i sin mest extrema, teknokratiska form.

Det pågår sålunda just nu en kamp om vår mänsklighet, om vad en människa är. Hur kan en bättre värld uppnås: med maskiner eller med ett evolutionärt kliv inåt?

Som om fingrarna strider

Om medvetandet är grundläggande och hjärnan inte producerar medvetande kan döden inte vara absolut, och tron att medvetandet kan överleva genom att man fryser en hjärna blir absurd.

När jag intervjuade fysikern Maria Strømme, som lagt fram en hypotes om medvetandet som grundläggande, gjorde hon reflektionen att krig framstår som tämligen vansinnigt om vi inser att vi hänger ihop. ”Det är som om fingrarna på handen skulle börja strida mot varandra för att det blivit för trångt.”

Anders Bolling är journalist och författare.

Detta är en annons