KOLUMN Att vara snygg leder till en rad olika fördelar i livet. Vackra människor blir i genomsnitt mer förmögna, mer framgångsrika och får mer avkomma än andra. Mindre känt är sambandet mellan utseende och politik.
Modern forskning har exempelvis visat att snygga kandidater har ett försprång i val. Och studier har fastslagit att politiker till höger i genomsnitt är mer attraktiva än politiker till vänster. Dessutom är väljarna till höger mer känsliga för kandidaternas yttre, än väljarna till vänster.
Orsakssambanden är än så länge höljda i visst dunkel. Forskarna misstänker att anledningen kan vara ärftlig. Ett spår som forskningen undersöker är om olika utseendetyper leder till olika stöd för omfördelning från rika till fattiga. Man tror att något slags ärftlig faktor spelar in, som har betydelse för socioekonomisk status.
Dominant
Omfördelning kan sägas vara den mest betydelsefulla frågan i vårt politiska system. Vänster-högerskalan utgår – i princip – från relationen till omfördelning. Partier till vänster, som Socialdemokraterna, företräder en ekonomisk politik som syftar till mer omfördelning. Partier till höger, som Moderaterna, driver en politik för mindre omfördelning. Andra frågor spelar förstås också roll, men i grunden ligger synen på ekonomin och fördelningen av resurser.
Snyggare människor är mindre sossiga
Vänster-högerskalan är dominant. Andra politiska frågor underordnas den. Nya politiska rörelser, som i miljöfrågan på 1980-talet eller inom invandringspolitiken på 2000-talet, kan börja som opolitiska eller blocköverskridande och tvärpolitiska. Men efter något decennium parkerar de sig på ena eller andra sidan. Vänster-höger tar över de andra parametrarna . Bland annat därför är synen på omfördelning intressant.
Och attityden till omfördelning tycks bero på utseende. Det har en rad studier visat. Snyggare människor är mindre sossiga. Åtminstone i västvärlden, dit forskningen hittills huvudsakligen har koncentrerats.
Könsskillnader
Den svenske nationalekonomen Henrik Jordahl har länge undersökt utseendets betydelse för politiken. Hans senaste studie publiceras i novembernumret av den vetenskapliga tidskriften European Journal of Political Economy. “Attractiveness and preferences for redistribution in non-Western countries” undersöker om sambandet mellan snygghet och omfördelning också är giltigt utanför väst. Studien finner att sambandet förekommer även utanför västvärlden. Men med en avgörande skillnad: i det studerade området syns sambandet bara bland kvinnor. Könsskillnaderna i synen på omfördelning tycks vara avhängiga miljön, snarare än arvet.
Den svenske forskaren utesluter dock inte att ärftligheten är avgörande för synen på omfördelning. Tvärtom heter det i studien att en uppdaterad evolutionär förklaringsmodell också måste kunna förklara könsskillnaderna.
Sambandet kvarstår. Fula människor är mer sossiga. Frågan är bara varför.
Per Gudmundson är redaktionschef på 100%.
