DEBATT Den svenska borgerligheten befinner sig i ett ideologiskt omställningsskede. Liberalernas långvariga kris är inte bara en fråga om opinionssiffror eller ledarskap. Den är djupare än så. Den handlar om identitet.
Vad är liberalism i dag? Är den enbart en teknik för marknadsreformer och individuell autonomi? Eller är den en moralisk tradition som vilar på rättsstat, medborgerlig dygd och institutionell tillit?
Politiskt hemlösa väljare
När svaret blir otydligt uppstår politiskt hemlösa väljare.
Samtidigt står Sverige inför nya prövningar. Demokratin utmanas inte bara av våldsbejakande extremism utan också av normupplösning, fragmentering och parallella lojalitetsstrukturer. I en sådan tid räcker det inte med abstrakta frihetsideal. Friheten måste bäras av ansvar, gemenskap och institutionell legitimitet.
Här möts liberalism och kristdemokrati.
Garant för sekulär rättsstat
Den liberala demokratin är den överordnade ramen. Den garanterar rättigheter, maktdelning och individens frihet från statligt och kollektivt förtryck. Men den är historiskt inte värdeneutral. Den har vuxit fram ur en kultur där människovärdet varit okränkbart och där civilsamhället burit ett moraliskt ansvar.
Kristdemokratin tillför just denna dimension. Den påminner om att frihet utan ansvar riskerar att bli atomisering, och att staten inte ensam kan bära samhället. Den försvarar subsidiaritet, föreningsliv och sociala gemenskaper – utan att ge upp den sekulära rättsstatens primat.
Detta är inte en nostalgisk position. Det är en modern syntes.
Trötta på identitetspolitik
I dag finns många väljare – särskilt i urbana miljöer – som värnar liberala fri- och rättigheter men samtidigt efterfrågar kulturell stabilitet, rättsstatlig konsekvens och ett tydligt försvar för demokratiska principer. De känner sig inte hemma i identitetspolitikens vänsterliberalism, men inte heller i renodlad nationalism.
För dem behövs en tydlig mitt. En liberal-konservativ kristdemokratisk mitt.
Det innebär:
Ett oreserverat försvar för yttrande- och religionsfrihet
Ett sekulärt rättssamhälle där lagen gäller lika för alla
Nolltolerans mot parallella normsystem som underminerar jämställdhet och rättsstat
Ett starkt civilsamhälle som bär socialt ansvar
En förståelse för att demokrati inte bara är procedur utan också kultur
Det innebär också att avvisa den falska motsättningen mellan tro och frihet. Religionsfrihet är inte ett hot mot sekularism – den är dess förutsättning. Ett samhälle som skyddar rätten att tro måste lika självklart skydda rätten att inte tro.
Liberalismen behöver en moralisk ryggrad.
Kristdemokratin har här en möjlighet. Inte genom att överge sin identitet, utan genom att fördjupa den. Genom att tydligare formulera liberaldemokratin som överideologi och samtidigt förankra den i människovärde, ansvar och gemenskap.
Sverige behöver inte fler partier
Liberalismen behöver en moralisk ryggrad. Kristdemokratin behöver en tydligare frihetsbetoning. Tillsammans kan de bilda en stabil borgerlig mitt.
Sverige behöver inte fler partier. Det behöver en tydligare idépolitisk samling.
Det är dags att ge liberala väljare ett hem där friheten inte står ensam – utan bärs av ansvar, rättsstat och människovärde.
Sameh Egyptson är teologie doktor i interreligiösa relationer och politisk islam, samt riksdagskandidat för KD.
