Kriminella får hjälp – ge kvinnor samma chans

DEBATT Den som lämnar ett kriminellt liv kan få hjälp med bostad, ekonomi och flytt. Samtidigt kan en kvinna som flyr från en våldsam man tvingas bygga upp hela sitt liv på egen hand. Det är en orimlig ordning. Nu vill vi ge gömda kvinnor samma möjlighet att börja om.

För många våldsutsatta kvinnor är uppbrottet inte slutet på utsattheten utan början på en ny kamp där hon kan tvingas lämna sitt hem, sitt arbete och sin hemort. Barn kan behöva lämna skola, vänner och trygghet. Hon kan tvingas leva med skyddade personuppgifter och samtidigt försöka ordna bostad, ekonomi och en helt ny vardag.

Hon har lämnat mannen men konsekvenserna av hans våld fortsätter att styra hennes liv och det är inte frihet.

Konsekvenserna fortsätter

Sverige har samtidigt byggt upp en omfattande avhopparverksamhet för människor som vill lämna ett kriminellt liv. Där kan den som själv varit en del av kriminaliteten få konkret hjälp med exempelvis bostad, ekonomi och flytt, vilket är bra. Den som vill lämna kriminaliteten ska få hjälp.

Men då måste vi våga ställa den uppenbara frågan att om samhället kan hjälpa en kriminell att börja om, varför ska vi inte kunna göra detsamma för kvinnan som flyr från honom?

Hon har inte begått något brott och ändå kan det vara hon som tvingas lämna sitt hem, sin trygghet och stora delar av sitt tidigare liv bakom sig.

Den uppenbara frågan

Det här går vi nu till val på att förändra.

Sverigedemokraterna vill att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med samma kraft som gängbrottsligheten. Därför vill vi att gömda kvinnor ska kunna få samma typ av stöd som avhoppare. Det kan handla om hjälp med bostad, ekonomiskt stöd, hjälp vid missbruk och möjlighet att flytta och börja om.

Samhällets ansvar får inte ta slut när kvinnan lyckats lämna. Det är då hennes väg tillbaka till ett fritt liv börjar men det kräver mer än en ny adress.

Många lagar och myndighetssystem är inte anpassade för kvinnor som tvingas leva gömda. Folkbokföringen behöver anpassas, statens och kommunernas skyldigheter behöver tydliggöras och hinder som försvårar möjligheten att leva ett normalt liv måste undanröjas.

Därför vill vi genomlysa lagstiftningen ur de gömda kvinnornas perspektiv.

Lagarna behöver anpassas

Vi måste också ta ansvar för de skador som våldet lämnar efter sig. Den som under lång tid utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp kan bära svåra trauman långt efter uppbrottet. Trots det har brottsoffer svårt att få rätt hjälp.

Därför vill vi inrätta ett nationellt centrum för traumabehandling som ska garantera brottsoffer den vård de behöver.

Den som utsätter en kvinna för brott efter brott ska också möta ett straff som speglar den samlade brottsligheten. Riksdagens beslut att avskaffa dagens mängdrabatt är därför viktigt även för kvinnor som utsätts för upprepade brott i nära relation.

Våldets skador består

Vi vill dessutom tillsätta en kvinnofridskommission för att identifiera kvarvarande brister och ta ett samlat grepp om arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Det här kostar pengar. Men dagens situation är långt ifrån gratis. Våldet leder till kostnader för vård, socialtjänst och förlorade arbetsinkomster. Det högsta priset betalas ändå av kvinnorna och barnen själva i förlorad trygghet, begränsad frihet och år som aldrig går att få tillbaka.

Vi kan inte fortsätta uppmana kvinnor att lämna våldsamma män och sedan betrakta uppbrottet som slutpunkten för samhällets ansvar.

När hon lämnar ska samhället stå starkt och hon ska få möjlighet att bygga upp ett eget hem, en fungerande vardag och ett liv där våldet inte längre sätter gränserna.

Det räcker inte att hjälpa henne att lämna, utan vi ska också hjälpa henne att bli fri.

Jimmie Åkesson, partiledare (SD)

Henrik Vinge, rättspolitisk talesperson (SD)

Sara Gille, jämställdhets- och hederspolitisk talesperson (SD)

---

Mer om detta: Titta på kommande avsnitt av 100% Kvinnor!