Ylva Johansson (S) har varit pådrivande när EU har försvagat yttrandefriheten och kvävt viktig samhällsdebatt. Den anklagelsen förs fram av den republikanska majoriteten i justitieutskottet i USA:s representanthus. Utskottet har i uppdrag att undersöka hur amerikansk yttrandefrihet påverkas av utländska organ, och i en ny delrapport granskas EU-kommissionen.
EU har i ett decennium utövat påtryckningar mot techbolagen för att stävja debatt i politiskt känsliga ämnen, menar rapporten. Bolag bakom plattformar som Instagram, YouTube, TikTok, Facebook och X med flera har tvingats att anpassa sig efter kommissionens krav. Det har påverkat yttrandefriheten negativt och tystat angelägen politisk diskussion, anser man.
“Även om det ofta framställts som en kamp mot så kallad hatpropaganda eller desinformation, har EU-kommissionen arbetat för att censurera fakta och politiska yttranden i några av de viktigaste samhällsfrågorna på senare år – inklusive covidpandemin, invandringen och transfrågor. Efter tio år har EU-kommissionen nått tillräcklig kontroll över det globala samtalet online för att systematiskt kunna undertrycka narrativ som hotar kommissionens makt”, heter det i rapporten.
Lagligt innehåll
Ett problematiskt område gäller EU:s ansträngningar att motverka lagligt men oönskat innehåll på internet, så kallat “legal borderline content”. Inom den ramen har rymts politiska frågeställningar av verklig relevans för befolkningen. Rapporten nämner en rad exempel från EU:s dialoger med nätjättarna. Några av kategorierna som EU velat stävja är:
”Populistisk retorik”
”Regeringsfientligt/EU-fientligt innehåll”
”Elitfientligt innehåll”
”Politisk satir”
”Migrationsfientligt och islamofobiskt innehåll”
”Flykting- och invandringsfientliga stämningar”
”HBTQI-fientligt... innehåll”
”Mem-subkultur”
Påtryckningar om censur
EU-kommissionen har under ett decennium utövat påtryckningar mot plattformar för att censurera lagliga, politiska yttranden, konstaterar rapporten.
Med förordningen om digitala tjänster (Digital Services Act, DSA) har EU ytterligare trappat upp kampen mot yttrandefrihet på nätet och i därmed USA, menar rapporten. Nu dras techbolagen inför rätta om de inte censurerar fullt lagliga yttranden. Rapporten exemplifierar med hur dåvarande EU-kommissionären Thierry Breton hotade med juridiska åtgärder när Elon Musk skulle låta intervjua Donald Trump live på X. Rapporten menar att detta bara varit ett i raden av EU-försök att intervenera i den amerikanska valprocessen.
Rapporten konstaterar dessutom att EU-kommissionen även lägger sig i de egna medlemsländernas nationella val, under täckmanteln “desinformation”. Exempel som ges är från allmänna val i Frankrike, Irland, Moldavien, Nederländerna, Rumänien och Slovakien.
Ylva Johansson pådrivande
Den förra svenska EU-kommissionären Ylva Johansson (S) pekas ut som pådrivande i EU:s påstådda kamp mot yttrandefrihet. Hon beskrivs ha försökt påverka nätbolagen just när det gäller lagligt men oönskat “borderline content”. Rapporten hämtar sitt exempel från ett möte som uteslutande behandlade “högerextremism”, enligt protokollet, trots att EU:s egna mätning hade indikerat att “vänsterextremism” var vanligare.
Vid mötet ska Ylva Johansson ha hotat med den då nya lagstiftningen DSA och krävt “frivilligt samarbete” för att moderera politiskt innehåll på internet. Budskapet kunde bara tolkas på ett sätt, anser rapporten. Om plattformarna skulle följa EU:s lag måste de tysta ner innehåll som kunde bedömas ligga i gråzonen. Det handlade om inlägg som faktiskt är lagliga och som inte bryter mot de regler som finns i dag.
Ylva Johansson var EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor från 2019 till 2024. Hon utsågs i dagarna till ny ordförande för EU:s högnivågrupp för kompetensfrågor.
