Invandrare ska kvalificera sig till välfärden. Det ska krävas laglig vistelse och stadig inkomst, enligt regeringens förslag, som lades fram på måndagen.
– Det är egentligen väldigt enkelt. När du flyttar till Sverige, om du aldrig har bott här förut, så får du vänta fem år på att kunna ta emot bidrag. Om det nu inte är så att du jobbar och klarar din egen försörjning först, för då kan du kvalificera dig snabbare, förklarar Ludvig Aspling, Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesman.
Blir färre asylsökande
Tidöpartierna tror att reformen kommer att leda till färre asylsökande.
– Det här kommer att påverka situationen framförallt för stora familjer. Personer som kommer som asylsökande och har kanske tre fyra, fem barn får ju väldigt höga bidrag idag, säger Aspling.
– Flerbarnstillägg och barnbidrag kommer ju att slopas nu, tillsammans med ett antal andra stöd, och det här gör att det kommer att bli mindre attraktivt att ta sig hit, men också naturligtvis ge större drivkrafter att skaffa sig ett jobb och försörja sig själv.
Socialbidrag behålls, men krymper
Rätten till försörjningsstöd (socialbidrag) kommer dock att kvarstå. Tidöpartierna tror inte att detta kommer att leda till att stora statliga kostnader kommer att vältras över på kommunerna.
– Normen för försörjningsstöd kommer också att sänkas. Det sker i en parallell process. Vi har även infört ett bidragstak för personer som har många barn men där ingen jobbar i hushållet.
Miljardbesparing
Vissa kostnader kommer dock troligen att uppstå.
– De har ju rätt till försörjningsstödsnormen, så då kan det hända i vissa fall, att vissa kommer att få något mer i försörjningsstöd än de annars skulle ha haft. Det finns en liten sådan effekt, men den är inte så stor. Nettobesparingen är ändå någon miljard kronor, säger Ludvig Aspling.
Ungefär 40 000 personer kommer att påverkas, enligt regeringens utredare. Reglerna ska träda i kraft vid årsskiftet.
