Svantesson: Inga fler ofinansierade löften

INTERVJU Utvecklingen i Iran leder inte till någon större oro hos finansminister Elisabeth Svantesson.

“Vi har statsfinanser i världsklass, vi har en låg statsskuld, vi har höga skyddsvallar, så vi kan ju möta svåra situationer bättre än väldigt många andra länder”, säger hon till 100%.

Regeringen sänkte dock nyligen tillväxtprognosen för året, bland annat som en konsekvens av högre energipriser till följd av kriget i Iran. Men finansminister Elisabeth Svantesson tonar dock ned det ekonomiska hotet.

“Vi är inte så illa ute. Det är ju alltid besvärligt med en besvärlig omvärld, men Sverige står ju starkt i allt detta till skillnad mot väldigt många andra länder”, menar hon.

Stora investeringar

Nyligen uppmärksammades finansministern för ett uttalande om att pengarna för nya satsningar är slut, vilket mötte kritik från oppositionen. Svantesson förtydligar att det handlar om att ofinansierade reformer inte längre är möjliga.

“Nya reformer under nästa mandatperiod kommer behöva finansieras, därför att väldigt mycket av det vi nu gör med försvaret, med infrastruktur, med rättsväsendet, det är intecknat framöver”, säger finansministern och tillägger att det rör sig om stora, men nödvändiga, investeringar.

"Vi har alltså fördubblat försvarsanslagen på mindre än fyra år. Och samtidigt har vi lyckats sänka skatter. Och i år investerar vi sex procent av BNP i offentliga investeringar. Det är rätt unikt i ett svenskt eller europeiskt perspektiv" säger Svantesson.

Bränner till

Samtidigt som regeringen betonar vikten av budgetbalans, har man meddelat att man kommer att låna för att finansiera den snabba upprustningen av försvaret. Att man därmed tillfälligt frångår det finanspolitiska ramverket försvaras av finansministern.

“Jag har fått många frågor genom åren: 'Statsskulden är så låg, du borde göra A, B, C'. Då har jag sagt 'Kom tillbaka efter nästa kris. Kom tillbaka när det verkligen bränner till.' Och nu har vi ett krig i vårt närområde. Då kan man ha en avvikelse under några år i ramverket för att hjälpa oss själva och Ukraina.”

Fortsatt hög arbetslöshet

Ett av de stora ekonomiska sorgebarnen är arbetslösheten, där Sverige ligger i botten i ett EU-perspektiv. Svantesson menar att statistiken delvis påverkas av att heltidsstuderande räknas som arbetslösa om de söker jobb, men pekar huvudsakligen på historiska politiska vägval.

“Sedan handlar det också om en väldigt hög migration. Och en kravlös integrationspolitik under många, många år, som har gjort att människor har hamnat utanför”, säger hon.

Lösningen stavas, enligt regeringen, bidragstak och skärpta aktivitetskrav för den som uppbär försörjningsstöd.

Kritiken om att invandringspolitiken ska ha blivit för stram viftar finansministern bort med ett kortfattat "Nej."

Se hela intervjun i programmet Sverigebilden.