Kritiken: Fortsatt rödgrön slagsida på UD
På tisdagen skedde en KU-utfrågning med tidigare utrikesminister Margot Wallström (S) i riksdagen.
Utfrågningen handlade om den så kallade 261-listan, ett tjänstemannaupprop efter valet 2018 där 261 tjänstemän inom regeringskansliet – varav de flesta på Utrikesdepartementet – i ett brev till regeringskansliets förvaltningschef uttryckte oro över att nästa regering skulle urholka regeringskansliets värdegrund inom mångfald och icke-diskriminering.
Uppropet hade sin rot bland en krets av tjänstemän på UD och bakgrunden var ifall Sverigedemokraterna skulle utgöra underlag till en eventuell tillträdande regering. Det uppger Johan Westerholm, ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se, som var först med att rapportera om brevet.
– Jag brukar säga opolitiskt politiska eller politiskt opolitiska tjänstemän, säger Westerholm till 100%.
"Hade ingenting med brevet att göra"
I den anmälan som föranledde KU-förhöret undrade riksdagsledamoten Magnus Persson (SD) om medarbetare pressats till att skriva under något de egentligen inte kunde stå för och om de tjänstemän som var drivande otillbörligen belönats för sin trohet till Socialdemokraterna.
Margot Wallström nekade under utfrågningen till att så skulle ha skett.
– Jag hade ingenting med brevet att göra, sade Margot Wallström under KU-förhöret.
Bättre karriärutveckling
2025 kunde Ledarsidorna rapportera att undertecknarna av brevet har haft en bättre karriärutveckling än den genomsnittlige UD-tjänstemannen. Något som Magnus Persson (SD) tar fasta på i sin KU-anmälan.
– Jag begärde ut all lönestatistik. Och 80 procent av signatärerna har haft en bättre karriärutveckling än snittet på UD. Flera har också blivit befordrade till chefspositioner på ett sätt som sticker ut lite grann utöver det vanliga, säger Westerholm.
Rödgrön slagsida
261-listan är enligt Westerholm det tydligaste exemplet på hur en vänsterideologisk inriktning genomsyrar stora delar av tjänstemannakåren på UD.
Enligt honom finns det fortfarande en tydlig rödgrön slagsida bland personalen på UD, vilket fortsatt under regeringen Kristersson. Det slår i sin tur över i många beslut och påverkar vad som produceras av UD – ett departement som skiljer sig från andra.
– Vad gör UD? Jo, de producerar åsikter. De producerar liksom ingenting reellt, alltså med substans, säger Westerholm och fortsätter:
– Då vågar jag påstå att denna vänster-bias, det vill säga systemfel vänsterut, genomsyrar stora delar av tjänstemannakåren. De är så att säga inte helt opolitiska.
Hänvisar till Billström
Att det inte blev en förändring vid regeringen Kristerssons tillträde härleder Westerholm till Tobias Billströms inställning när han blev utrikesminister, som valde att lita på tjänstemännen.
– Jag känner Tobias så jag är inte förvånad. Han är väldigt formell och väldigt strikt. Men då vet man inte vad man är uppe i för match riktigt, säger Westerholm.
Rekryteringens roll
För att få bukt med vänsterlutningen på UD grundar måste man enligt Westerholm göra något åt hur rekryteringen till departementet ser ut, som bland annat sker via diplomatprogrammet.
– Traditionellt har det varit så att de flesta framtida chefstjänstemän går in via diplomatprogrammet. Och här har riksdagen en egen representant som är med i urvalet och det här slår igenom direkt. För tittar man på vilka som kliver in på UD som går in på diplomatprogrammet så har du tydlig övervikt åt rödgrönt av de som antas.
"Nästa ministär måste redan nu börja tänka"
Överlag hade Westerholm efterlyst en bättre frågeställning i KU-utfrågningen med Wallström för att lägga mer vikt på hur personalförsörjningen på UD ser ut för att slippa den lutning som nu råder.
Han har inga större förhoppningar om att nuvarande regering ska kunna göra något åt saken med så kort fram till valet.
– Jag ser ganska mörkt på att överhuvudtaget den här regeringen kan göra någonting. Men däremot nästa ministär måste redan nu börja tänka igenom: Vad vill vi göra med UD?