1000 % fler unga söker könsbyte
Antalet unga som söker vård för upplevda problem med könsidentiteten har ökat med 1 000 procent. Samtidigt har psykisk sjukdom blivit allt vanligare i gruppen. Så kallad könskorrigerande behandling minskar inte det psykiska lidandet – tvärtom. Mer än hälften av de unga som genomgår behandling för sin könsdysfori lider av svår psykisk ohälsa efter insatserna. Det visar en ny stor finsk forskningsstudie.
Samtliga fall granskade
En färsk nationell registerstudie från Finland, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica, har granskat samtliga ungdomar under 23 år som sökt hjälp för att byta kön mellan 1996 och 2019.
”Studien visar tydligt att de här barnen eller ungdomarna i hög grad har psykiatriska problem, och de blir inte bättre av hormonell eller kirurgisk behandling – snarare tvärtom i många fall”, säger professor Hugo Lagercrantz, chefredaktör för Acta Paediatrica.
Tiofaldig ökning
”För 10–20 år sedan var de väldigt få, och de gick då till vuxenpsykiatriker som var specialister. Det var ofta befogad vård, av klara fall. Men senare har fenomenet plötsligt exploderat och blivit ett slags mode att byta kön.”
Under studiens första 15 år sökte endast 186 personer hjälp. Under de sista nio åren tiofaldigades antalet vårdsökande till 1897 personer. Ökningen bestod till största delen av unga kvinnor. Av de totalt 2083 patienterna var 1602 (cirka 77 procent) unga kvinnor som sökte maskuliniserande behandling. Många av dem upplevde psykiska besvär både innan och efter behandling.
Koppling till sociala medier
”Bland flickor har depressioner ökat väldigt kraftigt. En förklaring finns i de sociala medierna. Man jämför sitt utseende, man ska vara smal och så vidare. Jag tror att de här idéerna om att byta kön också sprids i de sociala medierna”, kommenterar Hugo Lagercrantz.
Psykiska problem är vanliga och ökande hos de vårdsökande, enligt registerstudien. Bland de unga som sökt hjälp har andelen med psykiatrisk sjuklighet redan före remissen fördubblats. Bland de könsdysforiska hade knappt var fjärde psykiska problem under studiens första femton år. Efter 2011 hade andelen med behov av psykiatrisk specialistvård redan innan könsbehandlingar växt till närmare hälften.
Psykisk ohälsa kvarstår
”Det har i och för sig gått inflation i psykiatriska besvär. Men det är helt klart att de som vill byta kön, många av dem har neuropsykiatrisk diagnos”, säger professor Lagercrantz.
Den så kallade könskorrigerande behandlingen tycks inte lindra de psykiska sjukdomarna. Tvärtom drabbas långt mer än varannan person av psykisk ohälsa efter könsbehandlingen.
Sjukligheten varierar mellan könen, men i bägge grupperna drabbas en klar majoritet av psykisk ohälsa efter könsbehandlingen. Bland dem som genomgick feminiserande behandling steg den psykiatriska sjukligheten från 9,8 procent före remiss till chockerande 60,7 procent vid uppföljningen efteråt. För dem som sökte maskuliniserande behandling sågs en liknande trend, där siffran steg från 21,6 till 54,5 procent.
Riskerna med ingreppen
Forskarna konstaterar att ungdomar som sökt vård för könsdysfori har en risk för framtida psykiatrisk sjukdom som är tre till sex gånger högre än för kontrollgruppen. I genomsnitt hade 61,7 procent av alla könsidentitetspatienter kontakt med specialistpsykiatrin två år efter behandlingen, jämfört med 14,6 procent i kontrollgruppen.
Enligt studien tyder den stora mängden psykiatriska problem på att könsdysforin ofta kan vara sekundär. De ungas önskan att byta kön kan vara ett symptom på andra, underliggande psykiska svårigheter. Forskarna varnar för att de medicinska ingreppen kan vara direkt skadliga för vissa individers mentala hälsa.
FAKTARUTA
Den vetenskapliga artikeln ”Psychiatric Morbidity Among Adolescents and Young Adults Who Contacted Specialised Gender Identity Services in Finland in 1996–2019: A Register Study” publicerades i Acta Paediatrica den 4 april 2026. Artikelförfattarna Sami-Matti Ruuska, Katinka Tuisku, Timo Holttinen och Riittakerttu Kaltiala forskar vid olika universitetssjukhus i Finland.
Studien utgår från registeruppgifter om samtliga 2083 unga patienter som innan 23 års ålder sökt vård för könsdysfori i Finland mellan 1996 och 2019. Uppgifterna har jämförts med en kontrollgrupp om 16643 individer i samma åldrar och från samma födelseorter.
De finska forskningsfynden är inte avvikande. Exempelvis fann en norsk studie 2025 motsvarande ökning av fall och kraftig överrepresentation av flickor. Även den stora brittiska utredningen Cass Review konstaterade samma utveckling.