Dadgostar skyller på vinster – experterna säger emot

I Ekots partiledarutfrågning pekade Nooshi Dadgostar ut sänkta priser och avgifter som Vänsterpartiets viktigaste vallöfte.

En stor del av intervjun ägnades åt matpriserna. Dadgostar anklagade ”matjättarna” för att ha fått möjlighet att ”råna hushållen” och pekade ut företagens vinster som en drivkraft bakom inflationen.

– Inflation drevs i slutändan av högre och högre vinstandelar, sade hon.

Påståendet används för att motivera en ny statlig prisinspektion som ska granska företagens inköps- och försäljningspriser och kunna bötfälla företag som tar ut ”orimligt höga” priser.

Men statliga expertmyndigheter ger en annan bild av vad som drev matpriserna.

Påslagen ökade inte

För att Dadgostars förklaring ska hålla måste företagen ha höjt priserna mer än deras egna kostnader steg.

Konjunkturinstitutet har undersökt just detta. Myndigheten finner att påslagen minskade i livsmedelsindustrin och var förhållandevis stabila inom parti- och dagligvaruhandeln. Prisökningarna inom tillverknings- och butiksleden drevs främst av dyrare insatsvaror – inte av stigande påslag.

Vinsten är inget facit

När programledarna påpekade att branschens lönsamhet hade minskat svarade Dadgostar att ”vinsterna blir facit”. Men Konjunkturinstitutet konstaterar att en vinstandel kan stiga även när företagets prispåslag minskar. Vinstandelen bevisar därför inte att företaget höjt priset mer än kostnaderna.

SCB:s statistik visar samtidigt att livsmedelsbranschernas samlade rörelsemarginal sjönk från 2,2 procent 2022 till 2,0 procent 2023 och 1,1 procent under första halvåret 2024. Inom dagligvaruhandeln har lönsamheten minskat sedan 2021.

Över en 15-årsperiod har livsmedelsbranscherna haft en genomsnittlig rörelsemarginal på 2,2 procent, jämfört med 5,1 procent i näringslivet som helhet.

Gödseln steg 120 procent

Det var inte företagens vinstintresse som plötsligt uppstod 2022. Det som förändrades var kostnaderna.

Efter pandemin steg den globala efterfrågan snabbt samtidigt som störningar i handeln drev upp priserna på råvaror och frakter, enligt Riksbanken. Rysslands invasion av Ukraina minskade sedan tillgången på rysk olja och gas samt jordbruksvaror från Ukraina. Dyrare energi höjde i sin tur kostnaderna för gödsel, drivmedel, transporter, kylning och livsmedelsproduktion.

Den svaga kronan gjorde dessutom varor och insatsmaterial som köptes i euro och dollar dyrare.

Jordbruksverket visar att priserna på lantbrukets produktionsmedel steg med sammanlagt 29 procent under 2022. Gödsel blev 120 procent dyrare, energi och drivmedel steg med 41 procent och djurfoder med 36 procent.

Under 2023 sjönk kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 5 procent efter den betydligt större uppgången året före. Samtidigt steg jordbrukets räntekostnader med 76 procent.

Dadgostars påstående att ”insatsvarorna har ju gått ner, alla priserna” stämmer alltså inte. Vissa kostnader föll från extrema toppnivåer, medan andra steg. Kostnadschocken var långt ifrån utraderad.

Fler butiker pressar priser

Konkurrensen på matmarknaden är inte perfekt. Konkurrensverket har funnit att sju undersökta basvaror blev dyrare än vad kostnadsökningarna motiverade. Myndigheten betonar samtidigt att resultatet inte kan generaliseras till hela sortimentet. De största delarna av matprisökningarna berodde på omvärldsfaktorer som företagen hade små möjligheter att påverka.

Konkurrensverkets chefsekonom pekar istället på fri prissättning och fler konkurrenter. Ett konkret sätt att pressa priserna är att göra det enklare att etablera nya dagligvarubutiker.

Vänsterpartiet vill i stället ge staten makt att bötfälla priser som Dadgostar inte ens kunde definiera som tillåtna eller förbjudna.

Fler butiker tvingar kedjorna att tävla om kunderna. Vänsterpartiet svarar i stället med en prispolis som ska avgöra vad maten borde få kosta.