M går fram i alla gamla svenska bruksorter

Moderaterna gör ett ovanligt starkt val i Sveriges gamla bruksorter – samhällen som under generationer hörde till Socialdemokraternas allra starkaste fästen och där borgerligheten på många håll haft mycket svårt att få fäste.

Partiet går fram i samtliga 16 svenska kommuner som i en äldre rikstäckande klassificering definierades som bruksorter. Samtidigt backar Sverigedemokraterna i alla 16 och Socialdemokraterna i 15 av dem.

SVT uppmärksammade först utvecklingen i ett eget urval av klassiska bruksorter i Mellansverige Där föll både S och SD mellan 2022 och 2026, medan M gick från 13,7 till 16,5 procent.

Mönstret håller brett

100% har testat om samma trend håller när urvalet breddas till klassificeringar som skapades långt före årets val. Fyra olika sätt att ringa in bruksorter och gamla industrisamhällen omfattar tillsammans 43 kommuner.

M går fram i 42 av 43. SD backar i samtliga 43 och S i 42.

I de 16 kommuner som uttryckligen klassificerades som bruksorter ökar M i genomsnitt med 1,9 procentenheter. Det är mer än dubbelt så mycket som partiets ökning på 0,75 procentenheter i hela landet. Samtidigt tappar S i genomsnitt 3,0 procentenheter och SD 4,2.

Socialdemokratins röda borgar

Att skiftet sker just på bruksorterna gör utvecklingen politiskt särskilt intressant. Bruket, gruvan eller fabriken samlade ofta en stor del av ortens industriarbetare på samma arbetsplats. Där fick också fackföreningar och arbetarrörelsens övriga organisationer en ovanligt stark lokal förankring.

Historikern Kjell Östberg beskriver fackföreningarna som basen för den tidiga socialdemokratiska arbetarrörelsen. Runt dem växte ett betydligt större nätverk fram med bland annat arbetarekommuner, ungdomsförbund, kooperation och bildningsorganisationer. Socialdemokratin kom, skriver Östberg, att tidigt dominera bruksorterna ”politiskt, socialt och kulturellt”.

Det syntes länge också i valresultaten. Så sent som 2014 var Munkfors Sveriges starkaste S-kommun i riksdagsvalet med 59,1 procent. Hagfors låg trea med 55,3 procent, medan även Degerfors hörde till landets tio starkaste socialdemokratiska kommuner.

Historiskt svårt att utmana

Hur främmande en moderat seger länge varit på delar av den här politiska kartan illustreras också i ett reportage i DN på onsdagen. I bruksorten Fors utanför Avesta gick Moderaterna om Socialdemokraterna i årets kommunval. S hade, enligt Gabriel Ehrling Perers, vunnit där sedan demokratins införande.

– Om Moderaterna kan spöa sossarna här, då kan de göra det överallt, säger han till DN.

DN exempel gäller kommunvalet, medan 100% granskning gäller riksdagsvalet. Men båda illustrerar samma förändring: Moderaterna växer på platser där partiet historiskt haft mycket svårt att utmana Socialdemokraternas dominans.

SD bröt dominansen

Under 2010-talet började den gamla politiska kartan ritas om. I många traditionella S-fästen växte Sverigedemokraterna snabbt samtidigt som Socialdemokraterna tappade.

Utvecklingen var så tydlig att Socialdemokraterna själva ägnade den särskild uppmärksamhet i sin valanalys efter valet 2014. Slutsats var att S behövde vinna tillbaka ”de väljare som lämnat partiet till förmån för Sverigedemokraterna”.

Fyra år senare beskrev statsvetaren Johan Wänström bruksorter och industriorter som de sista platserna där Socialdemokraterna fortfarande kunde dominera på egen hand.

– De enda som är kvar nu är några bruksorter och industriorter, sade han till SVT och konstaterade samtidigt att S på vissa orter förlorade väljare till SD.

Hagfors illustrerar utvecklingen. Där växte SD från 18 procent 2018 till 27,6 procent 2022. Men i årets val bryts uppgången: SD tappar 1,6 procentenheter och S 5,3. Moderaterna ökar samtidigt med hela 4,8 procentenheter.

Nu växer M

Det är den förändringen som återkommer runt om i landet. S fortsätter att förlora mark i nästan alla de klassiska bruksorterna, men den här gången tappar även SD. Partiet som konsekvent går åt andra hållet är Moderaterna.

M går fram i samtliga kommuner som i Svenska Kommunförbundets äldre rikstäckande kommungrupperingen klassificerades som bruksorter. Samma tendens syns när granskningen breddas till andra historiska klassificeringar av industritunga kommuner och industrisamhällen.

De bredare grupperna ska inte blandas ihop med bruksorterna. Där ingår exempelvis Gnosjö, som har en stor industrisektor men präglas av många mindre företag snarare än ett dominerande bruk eller storföretag.

Totalt förekommer 43 kommuner i minst ett av de historiska industriurvalen. M går fram i 42 av dem. Det enda undantaget är Gnosjö.

Moderaterna är fortfarande långt ifrån störst i många av bruksorterna. Men riktningen bryter tydligt mot den politiska historia som präglat dessa platser. Först var de några av Socialdemokraternas allra starkaste fästen. Under 2010-talet blev många av dem viktiga tillväxtområden för SD.

I valet 2026 framträder ytterligare ett skifte: i den gamla svenska industrigeografin tappar både S och SD – medan M växer nästan överallt.

Fakta: Så gjorde vi granskningen

SVT ursprungliga genomgång bygger på ett redaktionellt urval av klassiska bruksorter i Mellansverige där Socialdemokraterna traditionellt varit starka.

För att pröva om mönstret är bredare har 100% jämfört resultatet med fyra äldre urval som skapades mellan 1990 och 2000, långt före årets val:

Svenska Kommunförbundet 1993: klassificerade 16 kommuner som bruksorter: Bjuv, Bromölla, Degerfors, Fagersta, Hallstahammar, Finspång, Gislaved, Hofors, Hällefors, Lessebo, Ljusnarsberg, Munkfors, Olofström, Oxelösund, Perstorp och Surahammar.

Regionalpolitiska utredningen 2000: delade in lokala arbetsmarknader efter näringslivsstruktur och hade särskilda kategorier för bruksorter och storindustriorter.

Bergslagen 1995: EU mål 2-region omfattade 24 kommuner i Bergslagen och pekades ut för regional omställning efter industriell tillbakagång.

Långtidsutredningen 1990: redovisade 18 orter med mycket hög industrisysselsättning.

Samma kommun kan förekomma i flera urval. När dubletterna tas bort återstår 43 kommuner. Mellan riksdagsvalen 2022 och 2026 går M fram i 42 av 43, SD backar i samtliga 43 och S i 42. Den kommun där M backar är Gnosjö som finns i LU1990

Källor: Valmyndigheten, Långtidsutredningen 1990, Svenska Kommunförbundet/SOU 1993:19, mål 2-region Bergslagen 1995, Regionalpolitiska utredningen 2000 och SVT.