Hedersbrott: Här är de vanligaste ursprungsländerna

Sedan den 1 juli har det funnits en bestämmelse i brottsbalken som gör gällande att hedersmotiv utgör en försvårande omständighet vid utmätning av straff. Och den 1 juni 2022 tillkom ett nytt brott i Sverige – hedersförtryck.

I en rapport har Brottsförebyggande rådet (Brå) gått igenom de 254 anmälningar som inkommit de första tre och ett halvt åren sedan brottet infördes och de 141 ärenden som polisen arbetat med de första två och ett halvt åren.

Tre länder vanligast

Av ärendena till och med 2024 är det i cirka hälften (70) som det finns uppgift om att de misstänkta föräldrarna är födda utomlands.

De vanligaste ursprungsländerna bland dessa är Syrien, Irak och Afghanistan. Enligt Brå får det ses i ljuset av att det är från de länderna i Mellanöstern som Sverige mottagit flest flyktingar.

"I några fall kommer föräldrarna från Turkiet. Det finns också enstaka exempel på att föräldrarna är uppvuxna i Makedonien, Iran, Pakistan, Palestina, Uzbekistan, Azerbajdzjan, Somalia, Libanon, Egypten eller Rumänien", skriver Brå i rapporten.

Syrier är enligt Brå överrepresenterade bland misstänkta i ärenden om hedersförtryck. Men siffror över hur många personer det finns i Sverige totalt från de misstänktas ursprungsländer tydliggör enligt Brå "hur försvinnande liten andel av samtliga från dessa länder som blivit aktuella i ett ärende om hedersförtryck".

Två huvudkategorier

Bland ärendena avseende hedersförtryck finns främst två huvudkategorier.

Det ena typiska ärendet är en flicka i tonåren som blivit utsatt för hedersförtryck av sin familj. Det andra handlar om en kvinna som är utsatt för hedersförtryck av sin partner. Enligt Brå är det förstnämnda typfallet det vanligaste.

I över 90 procent av familjerelaterade fall är målsäganden en kvinna. I nära 90 procent av familjefallen är det föräldrarna som är misstänkta förövare.

Vanligaste kategorin är att båda föräldrar misstänks, vilket är i ungefär en tredjedel av fallen. Näst vanligast är att föräldrar misstänks tillsammans med en bror.

Om det bara är en förälder som misstänks är det oftast fadern.

Brå: Fungerat dåligt

I rapporten uppger Brå att straffbestämmelsen om hedersförtryck har fungerat dåligt. Istället för att de utsattas situation förbättras leder rättsprocessen alldeles för ofta till att den snarare försämras, skriver Brå.

Slutsatsen grundar sig bland annat i att av de 141 ärenden som polisen utredde var det bara sex som ledde till åtal och tre till fällande dom.

Att så få leder till åtal beror enligt Brå dels på att de livsinskränkningar och den sortens kontroll som målsäganden vittnar om ofta inte stämmer överens med de gärningar som krävs för att någon ska dömas för hedersförtryck.

Vill inte delta i utredning

I praktiken krävs det – utifrån hur åklagare och domstolar tolkar bestämmelsen – att den utsatta vid upprepade tillfällen har blivit misshandlad. Men i ärendena är det vanligen olika sorters "psykiskt våld" som beskrivs, skriver Brå.

– Dessutom vill nästan hälften av målsägandena inte delta i polisutredningen efter anmälan, de hoppar av direkt eller efter ett tag, säger Brås forskare Stina Holmberg i pressmeddelandet.

Hon fortsätter:

– Många av dem är barn som placeras i familjehem i anslutning till anmälan, där de känner sig ensamma och saknar sin familj. De kan också vara rädda för repressalier från familjen och släkten. Och ofta saknas tillräcklig bevisning, eftersom de övriga i familjen som regel är lojala mot gärningspersonen och inte vill vittna.

Enkät: Var tionde niondeklassare utsatt

Vidare skriver Brå att de 254 anmälningar som inkommit sedan brottets införande kan ställas i relation till hur en tidigare enkätundersökning i Sveriges tre storstäder visade att nära en av tio niondeklassare uppgav att de lever med hedersrelaterat våld.