Historiskt ras: 90-talisterna skaffar inte barn

Svenskornas barnafödande störtdyker och befinner sig på den lägsta nivån på decennier. Men det är inte alla kvinnor som plötsligt har slutat bilda familj. En ny svensk vetenskaplig studie visar att raset nästan uteslutande drivs av kvinnor födda på 1990-talet, som inte alls skaffar barn i samma utsträckning som tidigare generationer.

Fruktsamhetstal på bottennivå

År 2010 föddes i snitt två barn per kvinna i Sverige. Sedan dess har kurvan pekat brant nedåt, och under 2024 landade fruktsamhetstalet på bottennivån 1,43. Oron för vad som orsakar den dramatiska minskningen har varit stor och diskuterats flitigt, men nu ger en studie från Stockholms universitet en tydligare bild av vilka det egentligen är som inte längre föder barn.

Forskaren Martin Kolk har undersökt barnafödandet utifrån olika födelsekullar, så kallade kohorter, snarare än att bara titta på enskilda kalenderår. Resultaten är slående. Kvinnor födda på 1960-, 1970- och till och med 1980-talet har i princip skaffat lika många barn som man historiskt alltid har gjort i Sverige. 70-talisterna landade på strax under två barn per kvinna, och 80-talisterna ligger bara marginellt lägre. Trots larmrapporterna syns alltså inte någon demografisk kris i dessa generationer.

Fokus riktas i stället mot 90-talisterna, och i synnerhet mot dem som är födda i slutet av decenniet samt i början av 2000-talet. Dessa kvinnor har fått markant färre barn i ung vuxen ålder jämfört med tidigare generationer vid exakt samma tid i livet. Den nuvarande nedgången drivs alltså till allra största del av att yngre kvinnor antingen skjuter upp eller helt väljer bort att skaffa sitt första barn.

Uteblivna barn

”En stor del av den nuvarande nedgången drivs främst av uteblivna eller uppskjutna första barn bland 90-talisterna”, heter det i studien.

Det är alltså bland så kallade Millennials och i Generation Z som barnafödandet har rasat dramatiskt. Vad är det då som får unga vuxna att avstå eller vänta? Enligt forskningen är svaret inte alls så självklart som man kanske kan tro. Nedgången har skett brett över hela samhället, oaktat inkomst, utbildning, storstad eller landsbygd.

Forskarna pekar i stället på underliggande kulturella förändringar och nya värderingar som tänkbara förklaringar. Det globala intåget av smartphones och sociala medier sammanfaller väl i tid med att fruktsamheten började sjunka, vilket sannolikt kan ha påverkat hur unga umgås och bygger relationer.

Globalt fenomen

Även pandemin kan ha spelat in. Unga som befann sig i 20-årsåldern under de kritiska åren 2020–2022 fick sina sociala liv och dejtingmöjligheter begränsade av restriktionerna. Samtidigt visar studien tydligt att färre överhuvudtaget väljer att ingå äktenskap i dag och att barnafödandet även bland sammanboende par har sjunkit påtagligt.

Sverige sticker heller inte ut. Fenomenet är globalt.

Ihållande nedgång

Studien visar att Sverige nu är inne i en period där det sjunkande barnafödandet tycks fortsätta. Det råder en “ihållande nedgång” sedan 2010-12.

Frågan är om 90-talisterna någonsin kommer att komma i kapp och föda de barn de hittills skjutit på framtiden. För dem som är födda tidigt på 90-talet ser en fullständig återhämtning tyvärr mycket osannolik ut. De barn som saknas i statistiken skulle nu behöva födas i en ålder då betydligt färre kvinnor biologiskt och statistiskt sett brukar skaffa barn.

”Det nuvarande raset kan visa sig bli mer bestående, med begränsade möjligheter att ta igen det uppskjutna barnafödandet och en allt tydligare trend mot barnlöshet.” heter det i studien.

Färre barn än någon tidigare

För de kvinnor som i dag befinner sig i 20-årsåldern hänger det slutgiltiga resultatet i hög grad på hur många barn de väljer att skaffa framöver. Men om inte den nuvarande, branta trenden vänder snart kommer 90-talets kvinnor att slå dystert rekord.

”De som är födda i slutet av 1990-talet riskerar i slutändan att få betydligt färre barn än någon tidigare svensk generation”, konstaterar forskaren Martin Kolk i studien.

OM STUDIEN

Studien "Examining the 2010-2024 Fertility Decline in Sweden From a Cohort Perspective" av Martin Kolk är en så kallad preprint publicerad av Stockholms universitet i serien Stockholm Research Reports in Demography. Studien har alltså ännu inte publicerats i vetenskaplig tidskrift eller genomgått därtill hörande sakkunniggranskning.