Etniskt splittrade länder tycks fungera sämre. Det har visats av några av världens främsta samhällsvetenskapliga forskare. Statsvetaren Robert Putnam fann till exempel att mångkultur leder till lägre solidaritet. Tillit, delaktighet och givmildhet minskar. Människor “hukar sig”, menade Putnam. Nationalekonomerna Alberto Alesina och William Easterly visade att fraktionalisering leder till sämre ekonomisk utveckling. Dessutom blir samhällen mindre benägna att satsa på kollektiva nyttigheter.
Forskningsfynden kan förvåna. Mångkulturella länder som Schweiz eller Kanada tillhör ju jordklotets ledande demokratier.
Mår bra av mångfald
Saken är förstås komplex. Det är inte lätt att jämföra länder emellan, och forskningsresultaten pekar åt lite olika håll. Nationalekonomen Paul Collier har exempelvis funnit att etnisk splittring är mindre skadlig i demokratier och att städer snarast tycks må bra av mångfald. På senare år har dessutom många av de gamla banbrytande artiklarna på forskningsfältet kritiserats, för metodbrister.
Men en hel del talar ändå för att etnisk splittrade länder betalar ett pris.
Etnisk splittrade länder betalar ett pris
Frågan är vad det i så fall betyder för Sverige, som på några decennier har gått från att vara ett relativt homogent land till att var femte invånare är född utomlands.
Under en rad år, till exempel, har Sverige haft en låg tillväxt i BNP per capita, jämfört med historiska värden. Det skulle kunna ha med fraktionalisering att göra.
Men man kan också tänka sig andra aspekter. Under de senaste åren har Sverige fått nya eller förvärrade konfliktlinjer som ibland rymmer en etnisk dimension. Dessa konflikter har i sin tur lett till upplevda problem med Sveriges annars väl förankrade fri- och rättigheter.
Polarisering
Organisationsfriheten har inskränkts efter att det islamiska terrorhotet har ökat. När polariseringen har uppfattats tilltagande har yttrandefriheten begränsats, i syfte att minoriteter inte ska såras. Nu höjs röster för att demonstrationsrätten ska snävas åt, efter att Palestinademonstranter har blockerat trafiken och betett sig störande i anslutning till centrala offentliga byggnader. I EU genomförs drakoniska åtgärder för att stävja “skadlig kommunikation” på internet, med ännu oklara följder för Sverige.
Var och en av regleringarna går att motivera gott och väl. Lagändringarna är alla gjorda för att skydda samhället.
Sammantaget skulle man dock kunna göra gällande att det moderna, heterogena Sverige har inneburit försämrade demokratiska funktioner. Det vore i så fall en utveckling som ligger i linje med vad forskning har visat om fraktionaliseringens betydelse för ekonomi och förvaltning.
Se Henrik Jönssons krönika om Demonstranter & Demokrati.
