
Riksdagen har röstat ja till att slopa dagens mängdrabatt. Men lagen saknar startdatum. Därmed kan regeringsmakten efter valet avgöra om den stora straffreformen faktiskt blir verklighet.
Riksdagen röstade på torsdagen ja till regeringens stora straffreform med 176 för och 171 mot.
En av de största förändringarna är att dagens mängdrabatt avskaffas. Den som döms för flera brott ska få ett betydligt högre samlat straff än i dag. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet stod bakom kravet att avslå propositionen.
Men trots riksdagens ja är det inte klart när reformen börjar gälla.
Nästa regering bestämmer
Lagändringarna saknar ett fast startdatum. I stället ska de träda i kraft ”den dag som regeringen bestämmer”. Regeringen motiverar det med att Kriminalvården först måste ha kapacitet att hantera fler och längre fängelsestraff.
Det ger nästa regering en ovanligt direkt makt över en reform som riksdagen redan har beslutat om.
100% frågade finansminister Elisabeth Svantesson (M) efter voteringen om det innebär att valet i praktiken avgör om mängdrabatten faktiskt avskaffas.
– Ja, definitivt. Vi har varit väldigt tydliga. Vinner vi valet kommer vi bara fortsätta det arbete som nu påbörjas. Men andra sidan har röstat nej, säger hon.
Lagrådet har samtidigt riktat kritik mot beredningen av den omfattande reformen. Regeringen anser att förslagen ändå är tillräckligt utredda och att förändringarna är angelägna.
S lovar egen skärpning
Ett regeringsskifte betyder däremot inte nödvändigtvis att dagens mängdrabatt blir kvar oförändrad.
Socialdemokraterna har själva velat skärpa reglerna sedan förra mandatperioden. Redan 2021 tillsatte den dåvarande S-regeringen en utredning om flerfaldig brottslighet.
Inför årets val går partiet till val på att börja avskaffa mängdrabatten för sexualbrott under nästa mandatperiod.
– Vi vill att flerfaldig brottslighet ska straffa sig hårdare än idag, sade rättspolitiska talespersonen Teresa Carvalho när vallöftet presenterades.
S försvarar sitt nej till regeringens reform med att paketet är för brett, saknar finansiering och inte kan införas inom rimlig tid. Partiet vill i stället genomföra en mer avgränsad förändring med sexualbrotten först.
Vänstersidan drar åt annat håll
Det innebär samtidigt att S kan få förhandla om sin egen straffskärpning med partier som står betydligt längre från regeringens linje.
V och MP röstar båda nej till dagens reform. MP motsätter sig uttryckligen regeringens modell för mängdrabatten och beskriver hela straffreformen som ”straffpopulism”. V är också starkt kritiskt till den omfattande höjningen av repressionsnivån.
Svantesson ifrågasätter därför Socialdemokraternas möjligheter att genomföra sin linje efter ett maktskifte.
– Skulle det bli en rödgrön regering kommer det här inte att genomföras, säger hon.
Centerpartiets nej har en annan grund. C skriver att lagändringarna ”i sak inte är orimliga”, men kritiserar regeringen för att besluta om en reform som ännu inte går att införa.
Dagens beslut gör därför mängdrabatten till en ovanligt konkret valfråga.
En fortsatt Tidöregering vill sätta den beslutade reformen i kraft. Socialdemokraterna går i stället till val på en egen, smalare förändring med sexualbrotten först – samtidigt som V och MP står betydligt längre från regeringens linje.
En månad före valet har riksdagen alltså fattat beslut om den nya straffreformen. Men vem som får regeringsmakten den 13 september kan avgöra vilken förändring av mängdrabatten som faktiskt blir verklighet.