Socialdemokraternas brutna vallöften

Kan man lita på Socialdemokraterna? Det frågar Carl Eos, senior fellow vid den konservativa tankesmedjan Oikos, i en ny rapport om partiets vallöften under åren 2014–2022.

Rapporten granskar flera av Socialdemokraternas mest uppmärksammade vallöften under perioden då partiet ledde regeringen. Enligt Oikos infriades flera av löftena aldrig eller endast delvis. Samtidigt återkommer nu flera av de gamla vallöftena från Socialdemokraterna inför valet 2026.

Bland exemplen finns målet om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det uppnåddes aldrig. Oikos pekar också på löftet om 32 000 traineejobb för unga, där utfallet bara blev några hundra arbetstillfällen.

Detta är en annons

Polislöftet nåddes – med förbehåll

Även satsningen på fler polisanställda granskas. Socialdemokraterna lovade 10 000 fler polisanställda till 2024. Enligt Brottsförebyggande rådets statistik uppnåddes målet numerärt, med cirka 11 400 fler anställda jämfört med 2016. Oikos framhåller dock att en stor del av ökningen bestod av civilanställda (ca 7 500) snarare än poliser i yttre tjänst (ca 4 000).

”Förtroende byggs inte främst av nya löften. Det byggs av ärlig redovisning av tidigare misslyckanden”, står det i rapporten. ”Väljarna bör kräva tydliga besked om hur partiet avser att genomföra sina vallöften och hur de ska få stöd för dem i riksdagen.”

Detta är en annons

– Väljarna bryr sig nog ganska lite, eftersom de inte tar vallöften på allvar, säger Stefan Fölster, docent i nationalekonomi och chef för tankesmedjan Better Future Economics, till 100%.

– Det finns länder där det sker bättre granskning av partiernas förmåga att infria vallöften. Nederländerna är ett sådant exempel. De har ett halvoffentligt institut som granskar partiers partiprogram. Då anstränger sig partierna mer.

I Sverige har vi ingen sådan motsvarighet.

– Vi borde ha något som granskar partiprogrammen. De flesta väljare utgår från att vallöften inte uppfylls ändå. Väljarna letar andra kriterier, och i dagsläget är det risken för stora förändringar på grund av ytterpartierna, säger Fölster.

”Som en svag regering”

Stefan Stern är investerare, styrelseproffs och rådgivare med en bakgrund som S-politiker. Till 100% säger han att:

– S bedriver valrörelse som om de vore 45%, utan svar i regeringsfrågan och utan tydlig politik. Det som händer är att de därför i efterhand, med ett reellt stöd runt 30%, förhandlar bort politiska löften mot mandatstöd i riksdagen för att få tillträda.

– Som en svag regering saknar de därtill handlingskraft att driva igenom det de lovat. Det är därför exempelvis ’Familjeveckan’ inte genomfördes under åtta år och de misslyckades med den ekonomiska politiken, inklusive arbetslösheten.