Stegras nya status: "Frikort till de offentliga syltburkarna"
Det är efter ett beslut från Tillväxtverket som Stegras planerade gröna stålverk i Boden nu klassas som ett strategiskt nettonollprojekt enligt EU-lagen Net Zero Industry Act.
"Företaget kvalificerade sig för erkännandet via ett snabbspår som är tillgängligt för projekt som redan stöds av EU:s innovationsfond, från vilken bolaget har erhållit ett bidrag på 250 miljoner euro", skriver Stegra i pressmeddelandet.
Stegras nya status innebär förmåner för det gröna stålbolaget, som i april lyckades säkra ny finansiering med hjälp av Wallenberg-sfären efter den uppmärksammade krisen.
– Då ska man som företag få åtnjuta vissa förmåner för att man är så strategiskt viktig för unionens klimatmål. En av dessa är snabbare tillståndsprocesser, säger Christian Sandström, docent och kolumnist på Affärsvärlden som länge granskat Stegra, till 100%.
"Frikort till de offentliga syltburkarna"
En annan förmån är formulerad som hjälp med finansiering och rådgivning gällande finansiering.
– Det låter ju förstås väldigt harmlöst när man säger det. Orsaken till det är att du kan ju inte säga rakt ut någonting annat än det som låter harmlöst. Det kan ju inte vara fel att de får lite rådgivning gällande finansiering, eller hur? säger Sandström och fortsätter:
– Men den enda rimliga tolkningen av det där och vad det blir är att i praktiken kommer sådana här bolag få frikort till de offentliga syltburkarna.
Med statusen som "nettonollföretag" kommer förmodligen i praktiken en annorlunda behandling för tillgång till offentliga medel, menar Sandström.
– Du ansöker om pengar till Europeiska Investeringsbanken eller du går till Riksgälden och så har Riksgälden fått riktlinjer om att de ska bidra till den gröna omställningen.
"Positiv särbehandling"
Sandström uppger att de bolag som kommer att få positiv särbehandling i och med nettonoll-statusen är sådana som använder sig av teknologier som vätgas, koldioxidinfångning, havsbaserad vind, etc.
– Det är just de som har visat sig inte förtjäna någon positiv särbehandling. Men det är just det de ska få här, säger han och tillägger:
– Det här är ju en liten tolkningsfråga. Det får man väl vara öppen med. Men man måste tolka det. Man måste förstå att det sker saker mellan raderna här.
Omfattas av sekretess
Klassificeringen innebär också att Stegra nu omfattas av den lagändring som kom till efter propositionen "Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt", som röstades igenom i höstas. Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen började gälla i december 2025.
"Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden", står det i förslaget som antogs.
– De sa ju egentligen då, Ebba Busch med flera, att det är ingen skillnad på det här och vanliga sekretessärenden runt offentlighetsprincipen. Okej. Varför behövs det i sådana fall en specifik lagstiftning? Varför måste man tillsätta en utredning? Varför måste den sedan tröskas igenom om det inte är någon skillnad? säger Sandström.
"Strider mot principer"
Sandström menar att den sekretesslagstiftning som drevs igenom sänder signaler till förvaltningen att ärenden rörande bolaget ska hanteras annorlunda.
– Knutet till det så skulle jag säga att allt det här är saker som strider mot principer om fri, öppen och rättvis konkurrens.
Vad innebär det för någon som dig och dina möjligheter att granska Stegra framgent?
– På kort sikt tror jag att det är en ganska liten skillnad därför att i förvaltningen så är det så mycket praxis idag redan att hålla på att mörka och trixa.
– På lite längre sikt så skapar det här ytterligare brandväggar och en positiv särbehandling av företag och teknologier som är de sista som förtjänar, har ju historien visat, positiv särbehandling.
Christian Sandström är även aktuell med boken A Green Entrepreneurial State? där bland annat Stegra granskas. Boken kan laddas ner kostnadsfritt från förlagets hemsida.