Sverigedemokrater missgynnas vid jobbansökan

Den vetenskapliga artikeln Political discrimination in hiring: Evidence from a large field experiment kastar nytt ljus över hur politiskt engagemang påverkar sökandens chanser i svenska rekryteringsprocesser.

Forskarna Samantha Sinclair och Mark Granberg har genomfört ett så kallat korrespondenstest där 11 461 fiktiva jobbansökningar skickades till svenska arbetsgivare inom 16 olika yrkeskategorier under året efter valet 2022.

Den ”politiska straffavgiften”

Resultaten visar att det finns en generell ”bestraffning” för den som signalerar politisk aktivitet i sitt CV eller personliga brev. Sannolikheten att få ett positivt svar från en arbetsgivare minskar i genomsnitt med 2,29 procentenheter om en partitillhörighet nämns.

Men bakom detta genomsnitt döljer sig dramatiska skillnader mellan de olika politiska partierna.

Studien visar att diskrimineringen inom högerblocket nästan uteslutande drivs av större svårigheter för aktiva sverigedemokrater att få respons.

En sökande som uppgav sig vara aktiv inom SD hade 10,3 procentenheter lägre chans att få ett svar jämfört med kontrollgruppen som inte angav någon politisk färg. Detta är den högsta nivån av diskriminering som uppmätts i studien för något enskilt parti.

Som jämförelse drabbades Socialdemokraterna av en minskning på 3,5 procentenheter, medan effekterna för Vänsterpartiet (-2,9) och Miljöpartiet (-2,2) var negativa men inte statistiskt säkerställda. För partierna inom det gamla borgerliga alliansblocket (M, KD, L och C) kunde forskarna inte se någon signifikant diskriminering alls.

Stora skillnader mellan stad och landsbygd

Diskrimineringen är dock inte jämnt fördelad över landet. Forskarna har kopplat resultaten till geografiska data och valdistrikt, vilket visar på en tydlig klyfta mellan stad och land.

I urbana miljöer (storstäder och större tätorter) är den politiska diskrimineringen som störst, med en genomsnittlig minskning av svar på 3,5 procentenheter för politiskt aktiva.

På landsbygden finns däremot inga mätbara tecken på politisk diskriminering; där verkar politiskt engagemang snarare betraktas som neutralt eller irrelevant för rekryteringen.

Studien visar också att diskrimineringen mot högerblockets sökande (främst SD) var som starkast i valdistrikt som dominerades av vänsterväljare.

Positiv effekt för arabiska män

Ett anmärkningsvärt fynd i studien rör hur politisk identitet interagerar med den sökandes bakgrund. Forskarna gav nämligen namn på de fiktiva ansökningarna för att signalera svensk respektive arabisk etnicitet.

Medan svenska kvinnor och män straffades för politisk aktivitet, såg forskarna en motsatt effekt för arabiska män.

För denna grupp ledde faktiskt upplysningen om ett politiskt engagemang till en liten ökning av positiva svar, i synnerhet ifall den sökande tillhörde högerblocket.

Forskarna spekulerar i att detta kan bero på att ett politiskt engagemang i ett etablerat svenskt parti fungerar som en signal för integration eller ”svenskhet”, vilket väger upp för andra fördomar.

Arabiska män överlag var den undersökta grupp med lägst grad av respons och fick ungefär hälften så mycket svar som svenska kvinnor, som toppade bland grupperna.