Var tredje pappa tar ut högst hälften av sina pappadagar
Sverige har haft reserverade pappadagar i föräldraförsäkringen sedan 1995. Syftet har varit att få fler pappor att vara hemma med sina barn.
Men en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, visar att många pappor fortfarande använder få av sina reserverade dagar – även i en grupp där förutsättningarna borde vara relativt goda.
Forskarna har studerat svenskfödda, sysselsatta förstagångspappor som bor med barnets mamma. Det är en grupp med relativt goda förutsättningar att ta ut föräldraledighet. Ändå tog drygt en tredjedel av papporna som fick barn mellan 1995 och 2015 ut högst hälften av sina reserverade dagar under barnets första två år. Det är vad forskarna definierar som lågt uttag.
De reserverade dagarna kan inte automatiskt föras över till mamman. Om pappan inte använder dem riskerar de därför att brinna inne. Forskarna skriver att outnyttjade kvotdagar vanligtvis innebär att mamman täcker tiden fram till förskolestart med föräldrapenning på lägstanivå eller obetald ledighet.
Vanligt i båda ändar
För pappor som helhet har uttaget av föräldrapenning blivit mer jämställt över tid, men är fortfarande långt ifrån jämnt fördelat. År 2025 stod män för 31 procent av alla uttagna föräldrapenningdagar, enligt försäkringskassan.
Den nya IFAU-rapporten undersöker något mer specifikt: vilka pappor som använder lite av just den reserverade delen av föräldraledigheten.
Där framträder ett tydligt mönster. Lågt uttag är vanligast bland pappor med de lägsta och de högsta inkomsterna. Sambandet mellan inkomst och lågt uttag är alltså U-format.
Bland pappor med låga inkomster pekar forskarna på en svagare anknytning till arbetsmarknaden. Det kan göra föräldraledighet svårare att använda i praktiken. Den som har en osäker position, svagare inkomsthistorik eller sämre fotfäste på jobbet kan ha mindre faktisk möjlighet att vara borta, även om rätten till föräldraledighet finns.
Bland pappor med höga inkomster ser hindren annorlunda ut. Där handlar det oftare om hushållets ekonomi. Om pappans lön står för en stor del av familjens inkomster blir det dyrare för hushållet att han är hemma.
Normer på jobbet
Studien pekar också på arbetsplatsens betydelse.
För att undersöka arbetsplatsnormer tittar forskarna bland annat på pappor som arbetar på mansdominerade arbetsplatser där manliga kollegor själva tar ut få föräldradagar. Det används som ett mått på en arbetsmiljö där lång pappaledighet är mindre vanlig.
Resultaten tyder på att sådana arbetsplatsnormer särskilt spelar roll bland pappor i mitten av inkomstfördelningen. Det handlar alltså inte bara om vad familjen har råd med, utan också om vad som uppfattas som normalt på jobbet.
IFAU undersöker även hushållsnormer. Forskarna använder bland annat syskonsammansättning som ett sätt att mäta exponering för mer könsstereotyp uppfostran. Pappor som vuxit upp med en yngre syster snarare än en bror hade något högre sannolikhet för lågt uttag under den senare delen av studieperioden.
Kristdemokraterna vill ta bort
Studien kommer samtidigt som pappamånaderna återigen har blivit en politisk konflikt.
Kristdemokraterna vill avskaffa de reserverade månaderna, så att föräldraförsäkringen kan fördelas fritt mellan vårdnadshavarna. Partiet har sagt att det blir ett krav i regeringsförhandlingar om Tidöpartierna vinner valet.
Förespråkare för dagens system pekar på att reserverade dagar har gjort uttaget mer jämställt. Försäkringskassan har tidigare visat att pappors uttag ökade när de reserverade månaderna infördes. Den första reserverade månaden hade störst effekt.
IFAU-studien visar samtidigt baksidan av ett system där dagar öronmärks. När pappor använder dagarna kan uttaget bli mer jämställt. När dagarna inte används kan familjen i stället bli av med ledighet.
Det är den praktiska konflikten bakom pappamånaderna. Reserverade dagar kan få fler pappor att vara hemma. Men uttaget påverkas fortfarande av inkomster, arbetsmarknadsställning och normer på jobbet.