Det är en galen historia.
Allt började med att Zita öppet deklarerade att de nu tillhör BDS (som står för bojkotta, avfinansiera och sanktionera dagens israel) och ska upprätthålla en apartheidfri zon på biografen. Det innebär att de förbinder sig att inte ta in israelisk film eller filmer med israeliska regissörer, skådespelare etcetera. De satte också upp en affisch som visade på det här åtagandet där hela Israel är utraderat från kartan, med texten “en apartheidfri zon”.
Bara det var ironiskt eftersom det i Israel bor mellan en femtedel och en fjärdedel araber med fullständiga medborgerliga rättigheter – medan det i Gaza bor noll judar och på västbankens palestinska delar är dödstraff för palestinier som säljer mark till judar. Den part i konflikten som bedriver apartheid är alltså palestinierna.
Inspiration från Hitler
När det gäller bojkott av judar så kommer inspirationen dessutom från Hitlertyskland. Så fort Hitler kom till makten påbörjades ariseringen. Det var en sorts svanenmärkning där judar blev av med alla sina medborgerliga rättigheter, ägodelar och till sist sina liv och målet med ariseringen var att göra Tyskland judefritt. Judenrein, som det heter på tyska.
Den här processen gällde dock inte bara Tyskland utan även de länder och företag Tyskland handlade med. Vilket innebar att även svenska företag som ville handla med Tyskland fick skriva under kontrakt där de skulle svära en blodsed om att de inte ägdes av judar, hade judar anställda eller hade underleverantörer som var judar. Allt för att förskjuta judarna från samhället och det tredje rike Hitler ville upprätta.
Tyska affischerna
Så för att demonstrera, på ett så pedagogiskt sätt som möjligt, varifrån dagens BDS-rörelse har fått sin inspiration, satte jag upp de tyska affischerna ”kauft nicht bei juden” – köp inte av judar – och ”judenrein” – som fritt översatt betyder judefritt på biografen och spelade in ett klipp.
Jag har inga problem med att biografmänniskorna hyser de åsikter de gör. Men Zita får 1,5 miljoner kronor av Stockholms stad varje år för sin verksamhet och jag vill helst inte vara med och finansiera deras åsikter, på samma sätt som jag misstänker att de inte vill betala för mina åsikter eftersom jag är sionist. Något jag är utan att det allmänna betalar mig ett öre, ska tilläggas.
Zita backar – eller?
Mer eller mindre medan jag filmade plockade Zita ner sin affisch om en apartheidfri zon och deklarerade i media att de hade tvingats backa från ställningstagandet på grund av bombhot mot biografen. Något jag fann märkligt, så jag ringde Polisen för att kolla – och där hade man inte fått in någon anmälan. Bulletin ställde också biografföreståndaren mot väggen som då sade att han hårdragit det en smula och kände sig felciterad. Jag misstänker att biografen gjorde det för att kunna dra sig ur den här konflikten med hedern i behåll samtidigt som man anklagar judar och israelvänner för att vara så våldsamma att de bombhotar biografer.
TT, däremot, hävdade att de inte har gjort något fel och att han är rätt citerad. Vilket är möjligt, men TT hade alltså ändå inte kontrollerat med Polisen om någon anmälan kommit in – vilket var ett svek mot deras uppdrag att dubbelkolla sånt de publicerar. För TT:s nyhet publicerades av SVT nyheter, Aftonbladet kultur och en drös andra tidningar.
Proletären på dolt nummer
Sen brakar det loss. Ordentligt.
På onsdag morgon blir jag uppringd från dolt nummer av tidningen Proletären som frågar om jag tror på slumpen. Jag förklarar att jag har studerat finansiell ekonomi varför jag givetvis är medveten om slumpmässiga fördelningar. De tystnar i tio sekunder innan de ställer en oerhört ledande fråga om jag – när jag sätter upp nazistiska affischer och begår hets mot folkgrupp och hetsar upp mina följare mot Zita – tror att det är en slump att biografen bombhotas, då implicit av mina följare.
Man anklagar judar och israelvänner för att vara så våldsamma att de bombhotar biografer
Jag påpekar att jag har talat med Polisen som inte fått in någon anmälan och råder dem att göra sitt jobb och dubbelkolla sina källor, sluta ljuga och gå till kyrkan för att finna Jesus eftersom han lär förlåta deras synder till skillnad från mig som inte är lika förlåtande.
Utanför Zita samlas också en grupp skränande ”anti-sionister” från Palestinarörelsen med flaggor och hipstersvastikor – det vill säga palestinasjalar – för att spela in en video där de visar bild på mig och skriker att de ”önskar mig samma öde jag önskar palestinierna”. Eftersom jag önskar palestinierna fred och frihet från Hamas förtryck vet jag faktiskt inte om jag ska ta det som ett hot eller inte?
Anmäler mig live
En vänsterpodd anmäler mig live i sändning för hets mot folkgrupp.
Och på olika håll i sociala medier hävdar folk att jag är nazist och har begått hets mot folkgrupp för att jag satte upp de här affischerna. Något jag alltså gjorde för att göra en pedagogisk poäng om var BDS fått sin inspiration ifrån. Och vem skulle jag begå hets mot folkgrupp mot? Jag är ju själv jude och sionist så det verkar en smula osannolikt.
Zita har dessutom tagit tillbaka sitt tillbakatagande och hävdar nu att de tänker anmäla bombhot. Jag har begärt ut handlingarna från polisen men än så länge inte fått några.
Aron Flam är komiker, författare och debattör, som bland annat driver podden Dekonstruktiv kritik.
