Sveriges historiska misstag
Debatt

Sveriges historiska misstag

Sverige behöver dra lärdom av tidigare politiska misstag. En robust elförsörjning med ny kärnkraft stärker både hushåll, industri och Europas motståndskraft i en allt osäkrare omvärld.

Detta är en annons

Debatt Sverige är ett fantastiskt land. Vi har en hög tillit till varandra, en stark demokrati, en öppenhet mot omvärlden och främjar utveckling och tillväxt. Här värnas jämställdhet och välfärd för alla.

Men vi har också svagheter. Konsensuskulturen medför att många allt för ofta blundar för problem. En kombination av åsiktskonformism och ovilja att se problem kan försvåra att motverka samhällsproblem och genomföra reformer.

Migrationspolitiken är ett exempel. Oviljan att se konsekvenserna av stora migrationsflöden bidrog till att man inte såg klart på hur integrationen skulle gå till på en av världens mest avancerade arbetsmarknader. Liksom vad avsaknaden av en sådan integration skulle få för konsekvenser för samhället.

Detta är en annons

Brottsbekämpningen är ett annat exempel. Naivitet och oförmåga tilläts länge trumfa
verklighetens behov av att skydda medborgare från brott. Först när skjutningar och
sprängdåd blivit ett vardagligt inslag i många svenska stadsdelar började politiken läggas om.

Ett tredje område är energipolitiken. Decennier av ingenjörskonst och teknikoptimism banade väg för ett energisystem i Sverige som omvärlden såg på med avundsjuka. Det byggde på vattenkraften i norr och kärnkraften i söder, med tiden också kompletterat med en del väderberoende elproduktion, huvudsakligen vindkraft.

Med start runt millennieskiftet började Socialdemokraterna nedmontera kärnkraften. Under två årtionden har hälften av alla reaktorer i Sverige avvecklats.

Detta är en annons

Konsekvenserna av kärnkraftsnedläggningarna är påtagliga i södra Sverige och medför högre, volatila priser och att industrin ibland inte kan ansluta till elnätet. Den omdömeslösa politik som Göran Persson bedrev mot kärnkraften, och som Magdalena Andersson senare fortsatte med, har gjort skada för Sverige. Hade de som lade ner kärnkraften någon plan för hur reaktorerna skulle ersättas?

Det är en fråga som fått alltför lite belysning i debatten. Utbyggnad av vindkraften, säger kanske någon. Men väderberoende kraftslag inte kan ersätta sådana mängder planerbar baskraft. Storskaliga batterier och annan teknik kan ha potential i framtiden, men kan idag inte ersätta kärnkraften. Vad var planen?

I Tyskland gjorde man sig under samma period beroende av rysk gas. Vid Rysslands första angrepp mot Ukraina 2014 började de använda gasen som påtryckningsmedel, och det borde då ha blivit tydligt för alla vilka risker som fanns.

Ägnade de politiker som fortsatte att driva på för en kärnkraftavveckling detta någon tanke?

Under våren har en storskalig konflikt rasat kring Persiska viken. Produktionsanläggningar för olja och flytande naturgas har stått stilla och trafiken genom Hormuzsundet varit mycket begränsad. Oljepriset steg kraftigt globalt och i Europa rusade gaspriserna. Det påminner oss om hur sårbart ett gasberoende Europa är.

Det är dags att vi i Sverige en gång för alla tar till oss ett enkelt faktum: världen är en i betydande delar farlig plats. Vi ska ha öppenhet, handel och samarbete, men det behöver vila på egen förmåga och egna motståndskraftiga system.

Vi avgör inte utgången av konflikterna i Mellanöstern, men vi gör desto mer för att hjälpa Ukraina att pressa tillbaka Ryssland. Och vi har rådighet över vilka beslut som fattas inom våra egna gränser, exempelvis med vår elförsörjning. Genom att bygga mer baskraft bidrar vi inte bara till att göra livet lättare för svenska hushåll och företag.

Med mer kärnkraft i Sverige och i övriga EU bidrar vi också till att göra Europa mindre beroende av gas och olja vilket givet den geopolitiska verklighet vi nu befinner oss i borde vara ett självändamål som alla kan skriva under på.

Att regeringen och Videberg Kraft är överens om nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals är en viktig milstolpe för Sveriges utveckling och välstånd. Att bygga nya reaktorer är dyrt och komplicerat men avgörande för att säkra bättre villkor för svenska hushåll och företag – och centralt för Sveriges motståndskraft.

Att det nu råder bred politisk enighet och stor uppslutning från svensk industri och
fackföreningsrörelse för att bygga ny kärnkraft är en styrka. Vi behöver hålla kursen och låta de gångna decenniernas naivitet förbli dyrköpta lärdomar – inte misstag att upprepa.

Niklas Wykman, Finansmarknadsminister (M)

Detta är en annons