
Om allt i världen var vackert skulle människor må bättre och agera vänligare mot varandra. För skönhet skänker lugn. Den förpliktigar utan att vara krävande. Jag vill sträcka mig så långt som till att den demokratiserar medvetandet, att den – med en ful och för mig främmande term – är nyttig.
Oavsett om det rör sig om arkitektur, en maträtt eller ett plagg, och oavsett om dessa tillhör en svunnen epok eller andas framtid, förmedlar skönhet ett slags oberoende sanning som gör betraktaren jämbördigt deltagande och tolerant.
Estetik är, hur man än vänder på saken, etik.
Moralisk överlägsenhet
När filosofen Theodor Adorno beskriver sambandet i Minima Moralia” låter det så här: /…/ spaningen i fjärran, hatet till det banala sökandet efter något nytt och otummat som ännu inte sorterats in i det allmänna begreppsschemat är den fria tankens sista chans /…/”
Efter vad som känns som ett sekel av moraliskt överlägsna kampanjer i sociala medier och på gator och torg borde mättnad ha infunnit sig inför substanslösa manifestationer, de den amerikanske psykologiforskaren Rob Henderson slutgiltigt ledsnade på och gav namnet luxury beliefs – lyxåsikter.
Politikens motsvarighet till fast fashion. Ett fattigdomsbevis förstås, men också ett kulturellt rikebarnsbeteende då de främst förekommer hos den akademiska medel- och överklassen.
Stil och mentalitet kännetecknad av lågmäld elegans. Inga synliga monogram. Kvalitet som tål att synas i sömmar och snitt.
I den bästa av drömmar skulle tillståndet överföras till vårt sätt att kommunicera, samtala och debattera. Då skulle samtliga partiledare, myndigheter och organisationer tvingas skola om sina revbensbrutna brösttoner. Då skulle universiteten inte upplåtas som campingplats för nymarxistiska aktivister. Då skulle säsongsbetonade ideologiflugor utan eftertanke fasas ut till förmån för vad modebranschen döpt till quiet luxury.
Stil och mentalitet kännetecknad av lågmäld elegans. Inga synliga monogram. Kvalitet som tål att synas i sömmar och snitt. Material som uteslutande importeras från ett gistet, ellöst nunnekloster i Ligurien, mot löfte om evig trohet till den benådade öl som också bryggs där. Ett skifte från kortsiktig vinning till långsiktig konsekvens.
Skönhet drabbar
”Daisys mun är full av pengar” skriver F. Scott Fitzgerald i Den store Gatsby för att gestalta drivkraften i en rollfigurs karaktär. Samma metaforiska klirr hörs mellan tänderna på den som söker status i den sorts godhet som mäts i ondskefullt ytliga poster på Instagram.
Det tysta tyckandet handlar i gengäld om att prioritera värderingar som består år ut och år in, genom generationer och samhällsväxlingar. Uppfattningar stundtals så diskreta att omgivningen misstar dem för torftiga. Andra vänder sig om, tappar balansen, går hem och kastar ut hela innehållet i sin ängsliga åsiktsgarderobs, full av skräniga logotyper.
För skönhet drabbar. Den är en investering och den kommer att kosta. Men jag lovar att det kommer att vara värt sitt pris.
Klara Klingspor