Grovt våld vanligare på kommunala skolor

I början av oktober genomförde polisen en insats på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket efter uppgifter om allvarliga händelser på ett elevhem. Två manliga elever i 17–18-årsåldern häktades senare på sannolika skäl misstänkta för bland annat grovt sexuellt ofredande, grovt olaga tvång och grov misshandel.

Enligt åklagaren har äldre elever utövat makt mot yngre. En ”regelbok” med dokumenterade bestraffningar har tagits i beslag, och medieuppgifter beskriver maskerade elever, tillhyggen och förnedring i samband med en nollning, rapporterar SVT.

Händelserna för tankarna till Lundsberg, där fyra elever dömdes i december 2025 för misshandel och grovt hemfridsbrott efter att maskerade äldre elever gått in i yngre elevers rum. Skolan har under lång tid kritiserats för kränkande jargong och pennalistiska inslag på elevhemmen.

Längre tillbaka har vi Solbacka (lades ned 1973), där Jan Guillou själv gick och hämtade delar av handlingen till Ondskan. Tillsammans har dessa fall bidragit till föreställningen om internaten som slutna miljöer där äldre elever utövar makt över yngre.

En tradition av kamratuppfostran

Bakom bilden finns en historisk tradition av så kallad kamratuppfostran, med brittiska internatskolor som förebild. I sådana miljöer har äldre elever i vissa fall fått en informell maktposition över de yngre, vilket kan skapa utrymme för bestraffningar och förnedring.

Men traditionen behöver inte innebära att alla internat fungerar på samma sätt eller att pennalismen är oförändrad över tid.

Petter Sandgren, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet och expert på internatskolor, uttalade sig i samband med Sigtuna-händelsen och har noterat en förändring: att skolledningar i högre utsträckning polisanmäler är ett tecken på att kulturen håller på att ebba ut, snarare än att den ökar.

De senaste händelserna visar dock att frågan om makt och kränkningar på elevhemmen fortfarande är aktuell. De säger däremot inte i sig hur vanligt problemet är på internat i allmänhet.

Förnedring på kommunala skolor

Pennalism och nollningar är inte begränsade till privata internatskolor. På Polhemsgymnasiet i Göteborg har det rapporterats om nollningar där elever utsatts för förnedring med bland annat kattmat och urin, trots att skolan officiellt avskaffat traditionen.

Även på ett elevhem i Lindesberg har en nollning för ett antal år sedan lett till rättsliga följder. Flera ungdomar dömdes för ofredande efter en nattlig aktivitet som bland annat innefattade att elever sprang nakna med en kaka mellan skinkorna.

När perspektivet breddas från uppmärksammade enskilda fall till det grova våldet i skolan framträder ett annat mönster. I Brottsförebyggande rådets rapport Grovt våld i skolan (2024) stod kommunala skolor för omkring 90 procent av de polisanmälda händelserna.

Skolor i socioekonomiskt utsatta områden är tydligt överrepresenterade. Det typiska fallet i rapporten beskrivs som två pojkar som slåss i ett allmänt utrymme på en kommunal högstadieskola.Tre av fyra skolor upp

gav att de inte hade haft någon allvarlig våldsincident under det senaste året. Men när allvarliga incidenter förekom var våldet ofta grövre på gymnasienivå.

Två problem som behöver hållas isär

Händelserna på Sigtuna och Lundsberg får stor medial uppmärksamhet. De berör skolor med en särskild historia, tydlig elitprägel och en stark plats i den svenska föreställningsvärlden.

Samtidigt riskerar bilden att bli missvisande om de uppmärksammade internatfallen får representera det svenska skolvåldet i stort. Brå:s statistik pekar på att det grova våldet främst förekommer i kommunala skolor.

Mobbning, kränkningar och våld måste tas på allvar oavsett huvudman. En rättvisande bild av skolmiljön kräver två perspektiv samtidigt: en granskning av de särskilda maktstrukturer som kan finnas på internat och en bredare undersökning av var det grova skolvåldet faktiskt förekommer.