DEBATT Handelshögskolan i Stockholm fattade år 2023 ett drastiskt beslut. För att motverka det man ansåg vara en accelererande betygsinflation infördes en helt ny princip: Endast de som presterar över 1,25 på högskoleprovet ska kunna söka.
Det var klokt av Handelshögskolan. Vårt land och våra universitet ska präglas av en individualism där varje enskild människa blir bedömd objektivt och utan diskriminering.
Meritokrati är en av de centrala idealen som universiteten förväntas vara samhällets yttersta företrädare av. Om vi inte ständigt siktar mot att de bästa personerna ska bli antagna till de bästa utbildningarna kommer det gå ut över Sverige som kunskapsnation. Därför är det viktigt att inte acceptera en ordning där elever med friserade betyg får gå före andra som egentligen förtjänar det mer.
Högskolan agerar sexistiskt
Som önskat fick denna åtgärd resultat på intagningen. Enbart de som presterat bra nog på högskoleprovet och hade högst betyg kom in. En oanad konsekvens var dock att könsfördelningen på de antagna skiftades. Från 39 till 29 procent kvinnor. Det visade sig alltså att fler män än kvinnor det året gjort högskoleprovet och nådde upp till nya kraven.
Handelshögskolan agerande efter detta går inte att beskriva som något annat än sexism. De har med anledning av den förändrade könsfördelningen valt att backa från den ändrade antagningen, och anger att motivet är just konsekvensen för mångfalden.
Vilken antagningsprocess Handelshögskolan använder är så klart upp till dem själva, men att så tydligt som nu välja att backa från ett system de bedömt bättre för meriter, bara för att det påverkade antagningens könsstatistik, är ren och skär diskriminering.
Ledningen väljer att offra deras framtid på altaret av en diskriminerande idé om lika utfall framför lika behandling.
Hade detta skett åt motsatt håll hade det pekats ut som den skandal det är. Och det med rätta, kvinnor och män ska inte diskrimineras för sina kön utan bedömas utifrån deras kompetens och meriter. Men när slagsidan åt männens håll går det utan problem att välja bort meritokrati, individualism och rättvisa för att i stället prioritera “mångfald”.
Vår kritik handlar inte om att kvinnor inte ska ha plats. Det handlar inte heller om att det skulle vara synd om män. Det handlar om de enskilda kvinnor och män som faktiskt har meriterna men som får stå tillbaka för dem som fått glädjebetyg. Ledningen väljer att offra deras framtid på altaret av en diskriminerande idé om lika utfall framför lika behandling.
Liknar historisk diskriminering
Detta späder också på unga mäns misstro mot institutioner. Signalen är att de oavsett prestation inte är välkomna. Om ett system, där man bedöms på likvärdig och objektiv merit, gynnar män, då ska systemet göras om. Det är diskriminerande på samma sätt som den historiska diskriminering som skett mot kvinnor där de exkluderats från utbildningssystemen. Två fel gör inte ett rätt.
Ledningen för Handelshögskolan skämmer ut sig. Att de jobbar för att nå fler kvinnor och åstadkomma mångfald i vilka som söker sig till Handels är oproblematiskt. Att rigga antagningen är däremot skamligt.
Vilka som antas ska helt baseras på kompetens, inte anpassas efter hur ledningen ska uppnå “mångfald”. Det gör tvärtom Handelshögskolan och Sverige mer enfaldigt.
Douglas Thor
Förbundsordförande MUF
