
Offentliganställda tar generativ AI i bruk utan formellt godkännande eller tydlig tillsyn. Samtidigt mäter få regeringar om försöken fungerar, enligt en ny rapport från OECD.
Nästan åtta av tio lärare har använt generativ AI i arbetet. Sju av tio lärare har använt AI vid planering och förberedelser och drygt två av tio har använt tekniken vid efterarbete och bedömning.
Det visar en enkät från Skolverkets lärarpanel, från tidigare i år. Samtidigt uppgav knappt två av tio att skolan hade regler för hur lärarna fick använda verktygen. Antal svarande i enkäten är dock lågt och inte nationellt representativt.
Reglerna släpar efter
Lärarenkäten ligger i linje med en ny OECD-rapport om generativ AI i offentlig sektor. Den bygger på riktlinjer från 14 länder, däribland Sverige, samt tidigare forskning och dokumenterade försök.
Organisationen beskriver hur användningen sprids snabbare än regeringars och myndigheters praktiska regler.
– AI, och särskilt generativ AI, används redan av offentliganställda i förvaltningen, ofta utan formellt godkännande eller tydlig tillsyn, skriver OECD.
Många länder har tagit fram övergripande principer om säkerhet och ansvar. Däremot saknas ofta konkreta besked om hur försöken ska utformas, granskas och avslutas.
Få mäter nyttan
OECD pekar samtidigt ut uppföljning och utvärdering som en stor svaghet. Få regeringar mäter systematiskt om försöken ger väntade fördelar, skapar nya risker eller bör byggas ut.
När utvärderingar görs handlar de ofta om hur många som använder verktygen eller hur nöjda användarna är. Kostnader, kvalitet, effekter och regelefterlevnad mäts sällan.
– Utan överenskomna kriterier och jämförbara mått har regeringar svårt att stoppa misslyckade experiment, lära av misslyckanden eller prioritera framtida investeringar, skriver OECD.
Sverige pekas inte ut som vare sig föregångare eller eftersläntrare. OECD noterar att de svenska riktlinjerna kombineras med utbildningsinsatser.