Pisa-tappet: Skärmarna får skulden
Svenska 15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse än tidigare. Regeringen pekar på ökad skärmtid och minskad läsning – men forskare menar att verkligheten är mer komplex.
Var tredje elev når inte upp till grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, visar den senaste Pisa-rapporten, som mätt skolresultaten för 15-åringar i över 90 länder.
– Detta beror på ökad skärmtid och minskad läsning, sa Simona Mohamsson vid regeringens presskonferens på tisdagsförmiddagen.
– Vi har en skärmpandemi över hela OECD.
OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher gör liknande analys: ”Den försämrade läsförmågan är särskilt oroande, eftersom den är avgörande för hur eleverna kan prestera i andra ämnen.”
En global trend
Inget land ökar. Även de högpresterande länderna som Japan, Korea och Irland tappar i denna globala trend.
OECD lyfter bland annat att föräldrar och elever läser mindre och använder skärmar mer.
Men det är något förenklat, säger Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, i en intervju med 100%.
– Det är ett generellt problem. Skärmarna kan nog skapa en fragmentering och att eleverna är mer uttråkade i dag. Men det är en större samhällsfråga och det är osannolikt att detta enbart handlar om digital teknik i skolan i sig.
TIMSS ger en annan bild
Bilden av svenska elevers kunskapsutveckling är inte entydigt negativ. En annan internationell kunskapsmätning pekar åt ett annat håll.
2024 släppte Skolverket rapporten TIMSS (Trends In International Mathematics and Science Study). Det är en internationell jämförande studie som genomförts i ett 60-tal länder. Där undersöks kunskaper i och attityder till matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.
Resultaten visar – i motsats till Pisa-undersökningen – att svenska elever i dessa årskurser förbättrat sina resultat i matematik sedan TIMSS 2019.
Olika prov ger olika svar
Varför skiljer sig resultaten åt?
– En viktig förklaring är sannolikt att Pisa inte mäter traditionella ämneskunskaper, utan bredare färdigheter i tillämpade sammanhang. Det är därför i högre grad ett prov i läsning, även i matematik och naturvetenskap. TIMSS är i stället ett mer traditionellt prov i läroplansbaserade kunskaper. Mycket talar för att fallet i Pisa har med läsningen att göra.
Vad beror det på att elever presterar så dåligt som Pisa-undersökningen visar?
– Sannolikt är den viktigaste förklaringen bredare samhälleliga förändringar i västvärlden. Detta inkluderar tillgång till och användning av digital teknik, men kan också handla om andra saker. Ett exempel är icke-kognitiva färdigheter mer allmänt sett. Data från Pisa tyder på att elevers förmåga – eller vilja – att koncentrera sig på längre och mer krävande texter har försämrats. Mer analys krävs för att avgöra om detta enbart kan härledas till skärmar eller om även förändrade attityder till dessa prov påverkar.
