Det är något ruttet med politiska miljökrav

Debatten om miljö och hållbarhet utgår ofta från att marknaden och miljöhänsyn står i konflikt med varandra. Företag antas prioritera vinst, medan miljön kräver regleringar, kontroll och detaljerad styrning. Men verkligheten är ofta mer komplicerad än så.

Ny forskning om matsvinn i dagligvaruhandeln visar att ekonomiska incitament och miljöhänsyn många gånger pekar i exakt samma riktning – om regelverken inte står i vägen.

En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och RISE visar att så mycket som hälften av butikernas svinn av frukt och grönsaker kommer från produkter som säljs i förpackningar med flera enheter. Det räcker att en tomat i en ask är skadad för att hela förpackningen ska kasseras. Resultatet blir stora ekonomiska förluster för butikerna och onödiga utsläpp för miljön.

När incitamenten sammanfaller

Det intressanta är att forskarnas slutsats inte är att fler regler behövs. Tvärtom.

De åtgärder som visat sig fungera bäst handlar om att ge butiker större möjligheter att sälja produkter som annars skulle slängas: öppna förpackningar, sortera bort skadade exemplar, sälja resterande varor styckvis eller erbjuda svinnpåsar till reducerat pris.

När sådana lösningar används minskar både kostnaderna och klimatpåverkan. Svinnpåsar minskade exempelvis butikernas kostnader för svinnhantering med mer än 25 procent. Det innebär att företag tjänar pengar på att minska resursslöseri samtidigt som utsläpp och avfall reduceras.

Det är alltså rena rama skolboksexemplet på vad Adam Smith kallade den osynliga handen. När företag agerar för att förbättra sin lönsamhet uppstår positiva effekter även för samhället. Ingen butik vill kasta bort varor som den redan har betalat för. Varje potatis, jordgubbe eller tomat som räddas från soptunnan innebär högre intäkter och mindre miljöbelastning.

När regler blir hinder

Problemet uppstår när regelverk blir så detaljerade eller svårtolkade att de hindrar dessa naturliga incitament från att verka. Forskarna bakom rapporten pekar just på osäkerhet kring märkning, spårbarhet och hantering av brutna förpackningar som ett av de största hindren för att minska svinnet ytterligare.

Många butiker är osäkra på vad som är tillåtet och väljer därför den säkra vägen: att slänga fullt användbar mat.

Det betyder inte att regler saknar betydelse. Livsmedelssäkerhet, konsumentskydd och spårbarhet är viktiga samhällsintressen. Men reglerna bör utformas så att de stödjer, snarare än motverkar, de ekonomiska drivkrafter som redan finns för att hushålla med resurser. Ett regelverk som är tydligt, enkelt och förutsägbart kan ge företag frihet att hitta egna lösningar på miljöproblemen.

Marknaden som miljövän

Miljöpolitiken fastnar ofta i föreställningen att hållbarhet kräver att marknadens aktörer tvingas göra rätt. Forskningen om matsvinn visar däremot att det ibland är precis tvärtom.

Företag har redan starka skäl att använda resurserna effektivt. När reglerna gör det möjligt att ta till vara värdet i produkter som annars skulle slängas uppstår en situation där både miljön och ekonomin vinner.

Den verkliga motsättningen står därför inte mellan marknaden och miljön. Den står mellan system som tillåter människor och företag att hitta smarta lösningar och system som låser fast dem i onödiga regler och processer.

Om målet är mindre matsvinn och lägre klimatpåverkan kan den mest effektiva reformen ibland vara att undanröja hinder snarare än att skapa nya.

Den osynliga handen är inte alltid grön. Men betydligt oftare än vad många verkar tro.