Vart tionde barn anmäls till socialtjänsten

Anmälningarna till socialtjänsten har skjutit i höjden de senaste åren. Under 2024 inkom cirka 514 000 orosanmälningar till landets socialtjänster. Det motsvarar en ökning med 22 procent sedan 2021 och 55 procent sedan 2018, enligt Socialstyrelsen i en ny rapport. Sammanlagt berördes omkring 233 000 barn – alltså personer under 18 år – vilket motsvarar 10,8 procent av alla barn i Sverige.

En orosanmälan görs när någon anmäler till socialtjänsten att ett barn misstänks fara illa. Socialstyrelsen skriver att ökningen syns brett i samhället och att polis, skola samt hälso- och sjukvård tillsammans står för knappt 60 procent av anmälningarna. Myndigheten bedömer också att uppgången är relativt jämnt fördelad mellan olika anmälargrupper.

Socialstyrelsen lyfter flera möjliga förklaringar till ökningen. Enligt myndigheten kan större uppmärksamhet kring barns rättigheter efter att barnkonventionen blev lag 2020 ha spelat in. Även digitala e-tjänster, som gjort det lättare att anmäla, nämns som en möjlig faktor. Samtidigt skriver Socialstyrelsen att man inte vet exakt vad som ligger bakom utvecklingen.

Fler barn återkommer

Kartläggningen visar också att barn oftare förekommer i upprepade orosanmälningar. I genomsnitt gjordes 2,2 anmälningar per barn under 2024, upp från 1,8 år 2018.

Socialstyrelsen skriver också att nivåerna är högre i områden med större socioekonomiska utmaningar, alltså i kommuner och stadsdelar med svagare arbetsmarknadsanknytning och lägre inkomster.

Rapporten analyserar däremot inte om barnens eller föräldrarnas bakgrund har något samband med orosanmälningar. Den dimensionen är frånvarande, trots att frågan om socialtjänstens relation till familjer med utländsk bakgrund blivit politiskt laddad efter den så kallade LVU-kampanjen. I kampanjen spreds påståenden om att svensk socialtjänst “kidnappar” barn, särskilt från muslimska familjer.

Påverkanskampanj mot socialtjänsterna

Myndigheten för psykologiskt försvar har beskrivit LVU-kampanjen som en av de största påverkanskampanjerna som riktats mot Sverige. Regeringen har också tidigare sagt att desinformationen kan göra att barn inte får det stöd de har rätt till.

Den nya kartläggningen visar hur många barn som orosanmäls och hur utvecklingen ser ut över tid. Men den lämnar en central fråga obesvarad: om bakgrund, segregation eller andra skillnader mellan grupper har betydelse för vilka barn som oftast blir föremål för anmälningar.