
Regeringen vill slopa mängdrabatten så att fler förövare avtjänar hela sina straff. Socialdemokraterna tänker rösta nej. Sofie Wiklund menar att motståndet ytterst handlar om partiets syn på brott, förövare och ansvar.
KOLUMN Den moderatledda regeringen sätter ned foten mot gängkriminaliteten, men Socialdemokraterna kommer att rösta emot.
Socialdemokraternas agerande har fått många moderata partikamrater att reagera och undra vad som egentligen försiggår i huvudet på sossarna. Hur kan de påstå sig vara för slopad mängdrabatt, samtidigt som de kommer att rösta nej? Varför var de så handlingsförlamade i regeringsställning? Och varför står S inte på brottsoffrets sida?
Brott eller ideologi
Socialdemokraterna har flera ursäkter till varför de ska rösta nej: lagen saknar datum för när den ska träda i kraft och det strider mot grundlagens intentioner. Lagen kommer att kunna bli verklighet först 2040 om införandet ska synka med Kriminalvårdens utbyggnadstakt.
Inget av detta är sant.
Bakom ursäkterna döljer sig något helt annat, nämligen ideologi och sossarnas syn på förövare.
Förövaren som offer
I den socialdemokratiska tycka-synd-om-världen är en förövare alltid ett offer och förtjänar därför en, två eller femtioelva chanser. Förövaren kan ju ha haft det svårt i skolan, varit mobbad, haft alkoholiserade föräldrar eller själv varit fast i ett missbruk. Eller flytt från ett krig och bär på trauman. Då är det samhällets skyldighet att fånga upp förövaren och skapa rätt förutsättningar för att han eller hon ska bli en bättre samhällsmedborgare.
Socialdemokraternas syn på förövaren utgår från en förutbestämd ideologisk mall som är både naiv och verklighetsfrånvänd. För förövare är inga offer. Majoriteten som begår brott väljer sina handlingar och är väl medvetna om vad de gör. De är beräknande. Utstuderande. Iskalla. De väljer att mörda och våldta, att tortera eller skjuta ihjäl en annan människa. En del njuter av att se rädslan i offrets ögon. Andra vill snabbt stiga i graderna och vissa lockas av att tjäna snabba pengar.
Socialdemokraternas verklighetsfrånvända perspektiv medförde att partiet blev slapphänt och handlingsförlamat i regeringsställning. Därför kunde också gängkriminaliteten få fäste.
Men det är slut på det nu.
Den moderatledda regeringen har infört ett paradigmskifte i rättspolitiken och Sverige står nu på brottsoffrens sida.
Den politiska handlingskraften har gett resultat. Skjutningarna är de lägsta på tio år. Hittills i år har cirka 40 skjutningar inträffat och nio personer dött. Det blodiga året 2022 uppgick antalet skjutningar till cirka 400 och 63 personer dödades.
Kriminaliteten trycks tillbaka genom politisk handlingskraft och gängen signalerar i sina egna chattar att de är klara med Sverige.
Ett desperat halmstrå
Och om de lämnar vårt land, så försvinner också en del av den socialdemokratiska väljargruppen som till stor del består av medelklasskvinnor med tycka-synd-om-attityd, utlandsfödda och, gissningsvis, grovt kriminella. Därför är det också självklart att Socialdemokraterna desperat och krampaktigt greppar varje halmstrå de kan för att försöka återta makten. Att säga nej till den moderatledda regeringens förslag om att förövare ska ta sitt fulla straff är ett sådant halmstrå, trots att en socialdemokratisk rabatt på onda handlingar inte är något annat än ren idioti.
Sofie Wiklund är journalist, moderat politiker och aktuell med boken ”Från S till M: mitt sidbyte i politiken” (Ekerlids förlag 2026).