
Flera kandidater i V har uppdagats med att hylla terror och diktaturer samt sprida antisemitism. Magnus Utvik, författare och tidigare partimedlem, kommenterar skandalen. – För Vänsterpartiets del tror jag att det här är ingenting som blåser över, säger han till 100%.
Firande av terror, antisemitism och hyllningar till Irans och Rysslands ledare.
Det är några av sakerna som kandidater för Vänsterpartiet i årets val har ägnat sig åt, avslöjar Expressen.
Totalt går tidningen igenom 25 kandidater på partiets listor – varav flera nu har strukits – som firat terror och hyllat diktaturer.
"Försökt att styra den här proteströrelsen"
Magnus Utvik är författare och tidigare medlem i Vänsterpartiet. Han har skrivit två böcker om Vänsterpartiets historia – Partiet som kom in från kylan (2022) och Partiet på kant med (v)erkligheten (2018).
– Vänsterpartiet har ända sedan 7 oktober 2023 och demonstrationerna och den stora Palestinarörelsen som bildades efter det försökt att styra den här proteströrelsen mot att protestera mot Israel och mot USA men försöka hålla rent mot Hamas, Iran och Hizbollah. Och det har ju inte lyckats, säger han till 100%.
– Varför det inte har lyckats tror jag beror mycket på att partiet verkligen har strävat efter att få in människor med annan bakgrund än, så att säga, traditionellt svensk. Det har ju också gjort att en del av den här Palestinavänstern, särskilt människor med rötter i Mellanöstern, har kommit in i partiet eller snarare bjudits in i partiet.
"Ett hundratal"
Strävan efter mångfald tror Magnus Utvik har lett till att flera personer med bakgrund i länder eller miljöer där antisemitismen är väldigt stark har bjudits in.
Enligt Expressens grävande reporter Inas Hamdan, som står bakom granskningen, har tidningen hittat ”ett hundratal” fall med V-kandidater som uttryckt liknande åsikter. Listan med de 25 utpekade är bara de ”värsta”, enligt Hamdan.
– Det här är ju inte alls en handfull människor som Nooshi Dadgostar säger. Det här är ett hundratal. Och finns det 100, då lovar jag att det finns 200-300, säger Magnus Utvik.
Hur ser du på partiets hantering av det här efter Expressens granskning?
– Man gör ju som man alltid har gjort i Vänsterpartiet ända sedan kommunisttiden: man tar avstånd.
– Så heter det alltid. Man tog avstånd från invasionen i Tjeckoslovakien 1968. Man tog avstånd från Sovjetunionens invasion i Afghanistan 1979 och allting annat som hände i kommuniststaterna som var hemskt mot demokratiskt sinnade människor och människorättsaktivister.
– Och nu får man ta avstånd från människor som öppet stöder terrororganisationer som till exempel Hamas och Hizbollah.
"Klingar ju lite falskt"
Utvik menar att Vänsterpartiet inte kan agera så väldigt mycket annorlunda.
– Men det klingar ju lite falskt måste jag säga för att man har ju vetat om det här, att de här krafterna finns i så stort antal inom Palestinarörelsen.
– Man tar avstånd när man är så illa tvungen till det. Men man skulle ju ha kunnat gå ut långt tidigare och sagt att vi ställer upp på demonstrationer mot Israels krig i Gaza, men vi gör det på de här villkoren. Och att inte ett enda ord uttrycks till stöd för Hamas.
– Men skulle de ha gjort det så skulle de troligtvis ha blivit utbuade. Eller så hade de bara samlat en liten skara med snälla vänsterpartister och det vill man ju inte göra. Man vill inte bryta med eller vara en fraktion inom Palestinarörelsen. För man ser ju ändå Palestinarörelsen som den nya Vietnamrörelsen.
– Det är en svår balansgång för Vänsterpartiet att gå, konstaterar Utvik.
"Ingenting som blåser över"
Utvik tror inte att Vänsterpartiet kommer att skaka av sig problemen med de uteslutningar som har skett och menar att det finns många fler med liknande åsikter kvar i partiet.
Han påpekar att det inte bara är personer med bakgrund i Mellanöstern utan även vänsterintellektuella och opinionsbildare som Andreas Malm vid Lunds universitet eller Kajsa Ekis Ekman som antingen har stöttat eller vägrat ta avstånd från Hamas. Det gör det lättare för vanliga medlemmar i V att tycka att det inte är så konstiga åsikter, menar han.
– Det har blivit en tillvänjning kan man säga bland Vänsterpartiets medlemmar om att de här organisationerna står för någonting som är gott. Och det som är gott i det här fallet är ju bara allting mot Israel och den amerikanska imperialismen.
– För Vänsterpartiets del tror jag att det här är ingenting som blåser över eller någonting som man bara kan stryka ett par namn på kommunalvalslistor och sen så är man färdig med det här. Utan det finns djupt inne i partiet och i partiets kärna också, skulle jag vilja säga.