Årets fredspris väcker debatt

Den norska Nobelkommittén tillkännagav årets fredspristagare i Oslo under fredagsförmiddagen. Kommittén lyfte fram Pillays mod och integritet och hennes arbete för en internationell rättsordning där krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten kan lagföras.

Pillay är född 1941 i Sydafrika och har en lång karriär bakom sig som jurist och människorättsföreträdare. Hon engagerade sig tidigt i kampen mot apartheid och har bland annat varit domare vid Internationella brottmålsdomstolen, arbetat vid Rwandatribunalen och varit FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Tidigare i år tilldelades hon Olof Palmepriset.

Jakob Hallgren, direktör för Utrikespolitiska institutet, beskriver valet av fredspristagare som klokt och välkommet. Även folkrättsprofessorn Mark Klamberg vid Stockholms universitet anser att valet ligger i linje med rådande världsläge. Priset innebär däremot inte att internationell rättvisa redan har uppnåtts, framhåller Klamberg i intervju med Ekot. Snarare kan det ses som ett stöd för ett internationellt rättssystem som fortfarande är under utveckling.

Uttalanden om Gaza väcker kritik

Samtidigt är valet av årets pristagare kontroversiellt.

Pillay har lett en FN-kommission som granskat misstänkta övergrepp i Israel och de palestinska områdena. Kommissionen har kommit fram till att Israel begår folkmord i Gaza, en slutsats som Israel avvisar.

– Vi har dragit slutsatsen att folkmord pågår i Gaza och fortsätter ske, och ansvaret ligger hos landet Israel, har Pillay sagt till nyhetsbyrån AFP.

Sydafrika har väckt talan mot Israel vid Internationella domstolen (ICJ), men någon slutlig dom i folkmordsfrågan har ännu inte meddelats.

Sveriges Radios internationella korrespondent Daniel Alling bedömer att Pillays tidigare uttalanden och fokus på Gaza kommer att bli en del av diskussionen om årets fredspris.

Han konstaterar att frågan om huruvida Israel har begått folkmord redan har lett till en omfattande internationell debatt och att Nobelkommitténs val sannolikt kommer att tolkas i ljuset av den.

Kritik kommer bland annat från statsvetaren Daniel Schatz, som anser att Nobelkommittén har gjort ett politiskt val:

”Nobels fredspris skulle gå till den som gjort störst nytta för mänskligheten – genom att verka för fred. I stället går årets pris till vänsteraktivisten Navi Pillay, som gjort sig till en av den internationella Israelaktivismens främsta företrädare. Den norska Nobelkommittén har återigen belönat politisk aktivism i stället för verkliga insatser för fred.”

Utrikesministern välkomnar priset

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard välkomnar att Pillay tilldelas fredspriset.

Hon framhåller betydelsen av att kunna utkräva ansvar för de allvarligaste brotten mot internationell rätt, särskilt i en tid när den regelbaserade världsordningen är hårt pressad.

På frågor om Pillays uttalanden om folkmord i Gaza betonar Malmer Stenergard att regeringen inväntar de internationella domstolarnas avgöranden. Hon anser samtidigt att Pillays gärning måste ses i ett bredare perspektiv än konflikten i Gaza.

– Vi står vid ett vägskäl, säger utrikesministern och framhåller vikten av att värna de internationella regler som skapats för att minska lidandet och förhindra nya konflikter.