Pågående maktkamp i Polen

PÅ PLATS Det är en turbulent politisk höst i Polen. Ryska terrorattacker och hybridhot har blivit en del av vardagen runt om i landet.

Inrikespolitiskt har konflikten mellan landets politiska institutioner här i Warszawa eskalerat till en nivå som väcker oro långt utanför landets gränser. Man har frågat sig om det rentav kan urarta som i Frankrike?

Men i skrivande stund är läget lugnt på gator och torg. Krisen har pågått lågintensivt under en längre period. En politisk analytiker jag träffar under min vistelse i Warszawa bekräftar bilden. Här bränns inga bilar, som det görs i Frankrike. Men konflikten är ett hett ämne på internet.

I centrum för konflikten står konstitutionsdomstolen som ska kontrollera att lagar som parlamentet antar följer den polska grundlagen. Den är en viktig garant för rättssäkerheten och ett skydd mot att en politisk majoritet får alltför stor makt. När domstolens oberoende och legitimitet ifrågasätts riskerar hela rättssystemet att hamna i gungning.

Drygt tio år gammal konflikt

Konflikten har sina rötter i 2015 då det nationalkonservativa partiet Lag och rättvisa (PiS) tog makten. I samband med regeringsskiftet uppstod en strid om utnämningen av fem domare.

Den nya majoriteten ogiltigförklarade delar av den tidigare regeringens utnämningar och tillsatte egna domare, varav tre tog platser som enligt konstitutionsdomstolen redan hade tillsatts på ett korrekt sätt. De kom att kallas ”dubbeldomare”, eftersom de tog plats på poster där det redan fanns domare som utsetts av det tidigare parlamentet.

Under PiS åtta år vid makten förändrades domstolens regler och sammansättning. Flera av förändringarna kritiserades av EU och internationella rättsinstanser.

Bland annat har Europadomstolen för mänskliga rättigheter ifrågasatt om domstolen i sin dåvarande sammansättning uppfyllde kravet på att vara en domstol upprättad enligt lag.

Våren 2026 blossade konflikten upp på nytt. Parlamentet utsåg sex nya domare, men presidenten tog endast emot eden från två. Övriga svors i stället in vid en ceremoni i parlamentet. Regeringen anser att presidenten inte kan blockera parlamentets utnämningar. Presidenten och domstolens ledning hävdar däremot att avlägga ed utan presidentens medverkan saknar rättslig giltighet.

Det finns ännu ingen gemensam rättslig lösning på frågan.

Nattligt drama vid domstolen

Så i slutet på förra veckan, den 30 och 31 oktober, nådde krisen en dramatisk kulmen.

Domaren Anna Korwin-Piotrowska beslutade att stänga av domstolens ordförande Bogdan Święczkowski och hans ställföreträdare från deras administrativa uppgifter.

Sju domare som utsetts av den nuvarande parlamentariska majoriteten försökte samtidigt ta plats i domstolen. Polis sattes in utanför byggnaden och protester utbröt.

President Nawrocki avbröt sin resa till Senegal och återvände till Warszawa. Under natten besökte han domstolen, där situationen blev mycket hätsk med konfrontationer och knuffar.

Presidenten beskrev händelserna som ett olagligt övertagande av en statlig institution. Regeringen försvarade i sin tur agerandet som ett försök att återupprätta rättsstaten.

En kris som skadar Polens anseende

Författningsdomstolen i Polen, vars hemsida togs i beslag på olaga sätt i fredags, kommunicerade via X att alla som deltar i dessa handlingar gör sig skyldiga till statskupp.

Krisen har också fått diplomatiska följder. Polens ambassadörer i Kina och Rumänien meddelade sina avgångar med hänvisning till konflikten. Utrikesministern har bekräftat avgångarna men kritiserat hur de offentliggjordes.

Nu råder oro för att hela rättssystemet ska urholkas. Hur kommer relationen till EU, Polens internationella anseende och förtroendet hos utländska investerare att påverkas?