Polen skakas av våld och yttre hot

Polen har utlyst landssorg efter lördagens masskjutning i Kraków, landets näst största stad och ett populärt resmål för människor från hela Europa.

Statsvetaren Daniel Schatz var på plats när skottlossningen bröt ut.

– Jag befann mig på det centrala torget i Kraków och hörde skottlossningen. När jag tog mig därifrån såg jag att folk var skjutna.

Gärningsmannen, en 24-årig polsk man, öppnade eld från en bil på stadens historiska huvudtorg. Sex personer dödades och 15 skadades innan polisen lyckades skjuta honom. Han fördes därefter till sjukhus där han avled på måndagsmorgonen.

Ytterligare tre personer, som tros vara gärningsmannens närmaste familj, hittades döda i hans bostad.

Polens myndigheter utreder händelsen som ett möjligt terrordåd. Inrikesminister Marcin Kierwiński har uppgett att det finns indikationer på att mannen influerats av högerextrem ideologi. Hans motiv och eventuella kopplingar till extremistiska miljöer utreds fortfarande.

Polen i frontlinjen för hybridkrig

Masskjutningen inträffar i ett läge då Polen befinner sig i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Landet har blivit en central knutpunkt för det militära stödet till Ukraina och spelar en viktig roll för Natos östra flank.

Samtidigt utsätts Polen för återkommande cyberattacker, sabotageförsök, underrättelseoperationer och påverkanskampanjer med koppling till Ryssland.

”Polen har i praktiken blivit ett laboratorium för hybridkrigföring, och vissa experter menar att landet redan befinner sig i krigets ’fas 0’”, skriver Aleksander Olech, chef för internationellt samarbete och chefredaktör på säkerhetssajten Defence24.com.

När 100% frågar honom om masskjutningen i Kraków ser han ingen anledning att koppla samman den med Ryssland.

– I nuläget saknas bevis för en sådan koppling. Gärningsmannen verkar ha agerat ensam. Samtidigt återstår mycket att klarlägga om hans motiv och eventuella kontakter med extremistiska miljöer.

Olech räknar däremot med att dådet kommer att få konsekvenser för säkerhetsarbetet i landet.

– Tyvärr har denna tragedi fört med sig en ny känsla av rädsla i Polen. Jag förväntar mig betydligt strängare säkerhetsåtgärder, särskilt i stadskärnor och på folkrika offentliga platser i våra största städer.

En vardag präglad av oro

Masskjutningen är inte det enda som bidragit till en växande oro i Polen. Under de senaste åren har landet fått hantera en rad säkerhetsincidenter där det varit svårt att avgöra om det rört sig om enskilda gärningsmän, organiserad brottslighet eller försök till destabilisering.

Bombhot mot flygtrafiken, sabotageförsök och incidenter vid gränsen mot den ryska exklaven Kaliningrad är några exempel som bidrar till osäkerheten. Att Polen samtidigt fungerar som en viktig knutpunkt för transporter av militärt stöd till Ukraina gör landet särskilt utsatt.

Barometerns politiska chefredaktör Martin Tunström har beskrivit hur denna osäkerhet blivit del av vardagen. I en ledartext pekar han på hur det ibland är svårt att avgöra om incidenter är en del av en större strategi eller resultatet av enskilda aktörers agerande.

Det är också en central del av hybridkrigföringens problem: osäkerheten i sig kan bidra till att skapa rädsla, misstro och splittring.

Masskjutningen i Kraków har hittills inte kunnat kopplas till denna utveckling. Men i ett land där säkerhetsläget redan är ansträngt blir konsekvenserna av ett så omfattande våldsdåd särskilt påtagliga.