
Norrmännen har nästan dubbelt så hög sjukfrånvaro som svenskarna.Nu budgeterar landets socialdemokratiska regering för sjukpenningutgifter som är nära åtta procent högre än i årets ursprungliga budget.
I Sverige är heltidsanställda sjukfrånvarande drygt tre veckor om året. I grannlandet Norge är motsvarande siffra nästan sex veckor, eller omkring 30 arbetsdagar.
Det visar OECD:s senaste jämförelse, där Norge har högst sjukfrånvaro bland de undersökta länderna. Danskarna är frånvarande drygt två veckor och tyskarna omkring tre och en halv.
Den norska socialdemokratiska regeringen räknar med fortsatt höga kostnader.
I budgetförslaget för 2027, som presenterades den 7 oktober, avsätts 69,7 miljarder norska kronor till sjukpenning för anställda. Det är nära åtta procent mer än vad som ursprungligen budgeterades för 2026.
En stor del av ökningen beror på löneutvecklingen och att myndigheten NAV arbetar av gamla ärenden, snarare än att regeringen räknar med motsvarande ökning av sjukfrånvaron.
Men även arbetsgivarna får betala. Enligt arbetsgivarorganisationen Virke kostade sjukfrånvaron arbetsgivarna omkring 48 miljarder norska kronor under 2025.
Norge har en av världens mest generösa sjukförsäkringar. Den som blir sjuk får normalt hela lönen från första sjukdagen, upp till ett ersättningstak.
Arbetsgivaren betalar de första 16 kalenderdagarna. Därefter tar staten över genom NAV, som kan betala sjukpenning i upp till ett år.
I Sverige betalar arbetsgivaren sjuklön under de första 14 dagarna. Men den anställde får normalt bara 80 procent av lönen, och ett karensavdrag görs som vanligtvis motsvarar en dags sjuklön. Därefter tar Försäkringskassan över.
De norska reglerna innebär alltså att en anställd som blir sjuk ofta inte förlorar någon arbetsinkomst alls.
OECD har tidigare konstaterat att Norges höga sjukfrånvaro inte främst beror på sämre hälsa, utan också på hur sjukförsäkringen fungerar.
De framhöll att generösa ersättningar och relativt låga krav för att få sjukpenning kan bidra till hög frånvaro och göra det mindre lönsamt att återvända till arbetet.
Organisationen rekommenderade därför Norge att överväga lägre sjukpenning och låta arbetsgivarna betala en större del av kostnaderna för långvariga sjukskrivningar.
I sin nya Norgegranskning från 2026 upprepar OECD rekommendationen om att förändra ersättningssystemet.
Samtidigt går diskussionen om sjukförsäkringen åt olika håll i Sverige och Norge.
Svenska Socialdemokraterna vill avskaffa karensavdraget. Partiet menar att det är orättvist mot dem som inte kan arbeta hemifrån och att människor inte ska behöva förlora inkomst när de blir sjuka.
I Norge är diskussionen i stället hur sjukfrånvaron ska minska.