FN larmar om ökad fattigdom – bevisen saknas
FN varnar för att fattigdomen ökar för första gången sedan 2010. Men 100%:s genomgång av statistiken visar att den påstådda historiska vändningen inte går att belägga i underlaget. Ett land står ensamt för 107% av den ökning som redovisas.
Fattigdomen i världen ökar för första gången på 16 år. Det är budskapet från FN utvecklingsprogram, UNDP, som presenterade sitt nya fattigdomsindex på måndagen.
Enligt FN lever nu 51,5 miljoner fler människor i fattigdom än vid den förra mätningen. UNDP chef Alexander De Croo kallar utvecklingen en väckarklocka för världen.
Beskedet har fått spridning i nyhetsmedier. Nyhetsbyrån TT skriver att antalet fattiga ökat med 51,5 miljoner i år, jämfört med i fjol.
Men rapporten mäter inte hur fattigdomen förändrats det senaste året. Och det historiska trendbrottet går inte att belägga med jämförbara uppgifter.
Fattigdomen minskar i fem
FN:s index mäter inte människors inkomster. I stället räknas människor som fattiga om de saknar flera grundläggande förutsättningar för ett gott liv, exempelvis utbildning, elektricitet eller rent vatten.
Rapporten omfattar 108 länder. Men bara i 13 av dem har nya undersökningar gjorts I fem har andelen fattiga minskat med statistisk säkerhet. Endast Nigeria uppvisar en säkerställd ökning. I övriga sju länder är förändringarna för små eller osäkra för att kunna fastställas statistiskt.
Hur har FN då kommit fram till att antalet fattiga ökar för första gången på 16 år?
Miljoner fler på papperet
I de övriga 95 länderna där inga nya undersökningar gjorts har FN behållit den gamla uppskattning av andelen fattiga. Däremot har befolkningstalen uppdaterats.
När befolkningen växer ökar också det beräknade antalet fattiga, även om andelen fattiga är oförändrad. Det ger automatiskt 15,8 miljoner fler fattiga i FN statistik, utan någon uppmätt försämring av levnadsvillkoren.
Men den största överraskningen finns i Nigeria.
Landet står ensamt för 38 miljoner fler fattiga mellan rapporterna – mer än hela nettoökningen i de 13 länderna med nya undersökningar, 107 procent.
En stor del av förändringen beror på att FN nu har mer fullständiga uppgifter. I Nigerias tidigare undersökning saknades exempelvis uppgifter om undernäring. När dessa räknas in klassas omkring 23 miljoner fler som fattiga än om man bara använder uppgifter som går att jämföra med den äldre undersökningen.
Nigeria har också drabbats av en verklig försämring. Med jämförbara uppgifter ökade andelen fattiga från 33 till 38,7 procent mellan 2021 och 2024.
100%:s genomgång av landtabellerna visar att omkring 21 miljoner av FN rapporterade ökning på 51,5 miljoner kan förklaras av befolkningsförändringar. Resten kan i princip förklaras av att undersökningarna inte innehåller samma uppgifter.
När enbart jämförbara uppgifter används tar ökningar och minskningar i de 13 länderna nästan helt ut varandra. Då minskar fattigdomsökningen från 51,5 miljoner till 0,2 miljoner.
FN känner till problemet
Under flera decennier har fattigdomen i världen minskat dramatiskt. Utvecklingen har bromsat in, men Världsbankens senaste bedömning pekar fortfarande mot en svagt minskande andel extremt fattiga.
Världsbanken mäter fattigdom utifrån inkomster, medan UNDP använder ett bredare mått. Båda kan ge viktig kunskap om levnadsvillkoren.
Problemet är hur UNDP beskriver förändringen. Organisationen känner väl till att befolkningstillväxt och bristande jämförbarhet påverkar resultatet. Det framgår av rapportens eget metodavsnitt.
Ändå väljer FN att presentera siffrorna som en historisk vändning. Och svenska medier har återgett budskapet som om miljontals människor blivit fattigare under det senaste året.
Det är särskilt anmärkningsvärt när avsändaren är en organisation vars uppdrag är att bekämpa fattigdom.
Att FN räknar fler människor som fattiga än tidigare betyder inte att lika många människor har blivit fattigare. Än mindre bevisar det att den långsiktiga minskningen av fattigdomen har upphört.
