Nobelpristagaren ville införa platt skatt

De amerikanska nationalekonomerna Robert E. Hall vid Stanford University och Michael Woodford vid Columbia University tilldelas årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. De belönas ”för mikroekonomiska fundament för makroekonomisk stabilisering”.

Deras forskning har förändrat hur ekonomer förstår inflation, arbetslöshet och konjunktursvängningar. De modeller som bygger på deras arbeten används i dag av centralbanker och regeringar för att bedöma effekterna av ekonomisk politik.

– Pristagarnas arbete har gett oss en stabil teoretisk grund för modeller som i dag används av centralbanker och regeringar världen över, säger John Hassler, ordförande i ekonomipriskommittén, i ett pressmeddelande.

Keynesianismens stora kris

Under 1970-talets oljekriser steg både arbetslösheten och inflationen. Det blev ett svårt bakslag för de keynesianska modeller som länge hade väglett politiken. Statliga stimulanser riskerade att öka priserna utan att få fler i arbete.

Problemet var att modellerna byggde på historiska samband mellan exempelvis inflation och arbetslöshet. Men när regeringar ändrar politiken kan hushåll och företag också ändra sitt beteende. Då går det inte längre att lita på att de gamla sambanden gäller.

Hall och Woodford bidrog till att utveckla modeller som i stället tar sin utgångspunkt i hushållens och företagens beslut. Hur mycket ska människor konsumera och spara? När ska företagen anställa och investera? Och hur påverkas deras beslut av vad de tror kommer att hända i framtiden?

Jobben och räntorna

Hall har bland annat förklarat varför arbetslösheten kan stiga kraftigt under en lågkonjunktur. När det går sämre för företagen sänks lönerna ofta inte lika snabbt. Då blir det mindre lönsamt att anställa fler, och antalet lediga jobb minskar. Även en ganska liten ekonomisk nedgång kan därför göra det betydligt svårare för arbetslösa att hitta arbete.

Woodford har visat hur centralbanker kan påverka ekonomin genom vad de säger om framtiden. Om hushåll och företag tror att räntorna kommer att förbli låga under lång tid kan de vilja konsumera och investera mer redan i dag.

Den tanken har fått stor betydelse för modern penningpolitik. Sedan 2007 publicerar Riksbanken sin egen prognos för styrräntan. Det är ett exempel på hur centralbankernas besked om framtida räntor har blivit ett viktigt verktyg för att påverka ekonomin.

Ville införa platt skatt

Hall har också gjort avtryck i skattedebatten. Tillsammans med ekonomen Alvin Rabushka presenterade han 1985 boken The Flat Tax, med ett förslag om att ersätta USA komplicerade federala inkomstskattesystem med en platt skatt på 19 procent.

En platt skatt innebär att samma skattesats gäller oavsett hur mycket man tjänar, i stället för att skattesatsen ökar med inkomsten. I deras förslag skulle de lägsta arbetsinkomsterna vara skattefria, medan löneinkomster därutöver beskattades med 19 procent. Företagen skulle också beskattas med samma skattesats, men få göra avdrag för bland annat löner och investeringar.

Förslaget fick stor uppmärksamhet i den amerikanska skattedebatten. Ekonomipristagaren Milton Friedman hyllade idén som ett ”radikalt men fullt genomförbart alternativ” till det befintliga skattesystemet. Han menade att reformen skulle bidra till att ge den amerikanska ekonomin nytt liv.