
Berättelserna om fans som tar sitt liv efter förluster är seglivade. Men flera studier pekar mot ett mer oväntat mönster: stora mästerskap kan tvärtom sammanfalla med färre självmord.
I fotbollsvärlden finns många dramatiska historier om supportrar som inte klarar när laget förlorar. Särskilt seglivade är berättelserna om brasilianska fans som sägs ha tagit sina liv efter stora VM-besvikelser.
Men när forskare har tittat på stora fotbollsmästerskap är den samlade bilden ofta mer oväntad. Det verkar inte vara så att VM i första hand driver upp självmorden när ett lag förlorar. I flera studier syns snarare ett mönster åt andra hållet.
En oväntad effekt
I boken Soccernomics går Simon Kuper och Stefan Szymanski igenom självmordstal i tolv europeiska länder under stora fotbollsmästerskap. De jämför junimånader då landslaget spelar VM eller EM med vanliga junimånader utan mästerskap. Uppskattningarna är grova, vilket författarna själva betonar, men mönstret är slående.
I tio av de tolv länderna minskar självmorden under år då landslaget spelar ett stort mästerskap. För Sverige uppskattas effekten till 19 färre självmord under juni när landslaget spelar mästerskap. Över hela mästerskapsåret uppskattas minskningen till 60 färre självmord: 44 män och 16 kvinnor.
Det är särskilt intressant eftersom stora fotbollsmästerskap inte direkt är alkoholfria folkhälsoevenemang. Alkohol är en känd riskfaktor vid självmord. Ändå pekar siffrorna i Soccernomics åt motsatt håll.
Inte bara män
Att effekten syns även bland kvinnor är också viktigt. Man hade kunnat tänka sig att stora fotbollsmästerskap främst påverkar män, eftersom fler män följer fotboll intensivt och män står för en större del av självmorden.
Men i flera av bokens länder syns minskningar även bland kvinnor. Det talar för att mekanismen inte bara handlar om hängivna fans som blir gladare när laget spelar. Ett VM är något annat än vanlig klubbfotboll. Det är inte bara en sporthändelse för de redan frälsta, utan en bredare social ritual.
När alla tittar
Förklaringen är sannolikt inte att fotboll i sig gör människor lyckliga. Inte heller att en match kan bota psykisk ohälsa. Hypotesen handlar snarare om social sammanhållning.
Den franske sociologen Émile Durkheim skrev redan i slutet av 1800-talet om självmord som något mer än en individuell tragedi. Självmordstalen påverkas också av hur starkt människor är förankrade i samhället. När människor tappar kontakt med andra – efter exempelvis skilsmässa, dödsfall, ekonomiska kriser eller andra omvälvningar – ökar risken att hamna utanför de sociala band som annars håller människor uppe.
Under ett VM händer något som har blivit allt ovanligare. För en gångs skull följer stora delar av landet samma drama samtidigt. Vi ser samma match. Vi hör samma kommentarer. Vi pratar om samma miss, samma mål och samma domslut.
För 30 eller 50 år sedan fanns fler sådana gemensamma referenser. Samma tv-program, samma tidningar, samma nyhetssändningar. I dag lever människor mer i egna flöden, egna nischer och egna samtal. Fotbolls-VM är ett av få kvarvarande undantag.
En väg in
För den som redan har ett rikt socialt liv är frågan “såg du matchen?” banal. För den som står ensam kan den vara något annat: en låg tröskel in i samtalet. En anledning att säga något vid kaffemaskinen. En väg in i gruppchatten. En självklar öppning på krogen, på jobbet eller hemma vid middagsbordet.
Forskningsläget är samtidigt inte entydigt. En studie av Frankrikes VM på hemmaplan 1998 fann 95 färre självmord under turneringsperioden, motsvarande en nedgång på drygt 10 procent. En senare studie av Österrike, Tyskland och Schweiz fann däremot inte någon generell minskning under stora fotbollsmästerskap.
Forskarna är försiktiga med att dra för långtgående slutsatser. Men hypotesen är tydlig: stora mästerskap kan tillfälligt skapa social sammanhållning även för människor som annars står utanför vardagens samtal.
.
Mår du akut dåligt eller har självmordstankar: ring 112. Du kan också kontakta Hjälplinjen på 90390, Mind Självmordslinjen på 90101 eller 1177 för vårdråd.