”Skända flaggan” förstördes aldrig: vad händer nu?

”Skända flaggan”. ”USA mördare”. ”Vägra vapen”. 1967 tryckte konstnären Carl Johan De Geer en serie grafiska blad, där bland annat den svenska flaggan kombinerades med provocerande budskap riktade mot nationalism och fosterlandsdyrkan.

Efter att verken visats på vernissage och hängts i ateljéns fönster hörde förbipasserande av sig till polisen som slog till mot konstnärens ateljé och beslagtog flera verk. De Geer åtalades för bland annat skymfande av rikssymbol och uppvigling. Han dömdes, och konsten förverkades.

De Geer har senare berättat att han fick beskedet att konsten skulle brännas.

– Just att elda upp konst är ju groteskt, säger han i en intervju med Sveriges Radio.

Men alla exemplar försvann inte

Några få grafiska blad köptes av en representant för Nationalmuseum och finns i dag på Moderna museet och Norrköpings konstmuseum.

Resten av den beslagtagna upplagan har man trott vara förstörd. Men nu har de beslagtagna exemplaren återfunnits – på Polismuseet.

Enligt uppgifter från museet rör det sig om tre provtryck av ”Skända flaggan”, tre exemplar av ”USA mördare” och fyra av ”Vägra vapen”.

Hur verken kunde bli kvar trots den planerade förstörelsen är en fråga som återstår att reda ut. Lika central är frågan om vad det ursprungliga beslutet innebär för ägandet i dag.

– Jag vill ha tillbaka de verk som aldrig förstördes, säger Carl Johan De Geer till Kulturnytt.

Att konstverken skulle förstöras innebär inte nödvändigtvis att staten saknar äganderätt till dem.

Gustaf Almkvist, docent i straffrätt vid Uppsala universitet, säger att om de aktuella exemplaren förverkades genom dom och redan hade tagits i beslag, skulle äganderätten som utgångspunkt ha övergått till staten.

Han betonar samtidigt att han inte kan uttala sig säkert om just De Geers verk utan att ha tagit del av de ursprungliga besluten.

– Men frågan om verkställigheten handlar mest om vilken myndighet som har rätt till exemplaren, inte frågan om äganderätten har övergått till staten eller inte, svarar Almkvist till 100%.

Polismyndighetens presstjänst har meddelat 100% att de inte har möjlighet att besvara frågor om fallet i nuläget, utan återkommer när de har besked att ge.

Äganderätten är fortfarande oklar

Det återstår därmed att reda ut vad domstolen faktiskt beslutade 1967 och vilka regler som då gällde för hanteringen av förverkad egendom. Att verken finns kvar trots att de enligt De Geers berättelse skulle förstöras är inte i sig tillräckligt för att avgöra vem som äger dem i dag. Men man kan konstatera att polisens beslag 1967 och mystiken kring de beslagtagna verken varit en del i att öka värdet på konsten.

FAKTARUTA: Fynden på Polismuseet

• Tre exemplar av ”Skända flaggan”, märkta provtryck.
• Tre exemplar av ”USA mördare”.
• Fyra exemplar av ”Vägra vapen”. Källa: Polismuseet