Regeringen föreslår mer public service-stöd: "Äpplen och päron"

I januari lämnade TV4 marknätet, det system som står för tv- och radiosändningar till takantenner.

I och med det ökar marknätskostnaderna för SVT och SR med hundratals miljoner kronor. Och i sommar meddelade regeringen att man vill skjuta till extra medel till public service-bolagen, som kompensation för de ökade kostnaderna.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) hänvisar till att man i en proposition som antogs innan jul och började gälla den 1 januari skrev in att public service ska sända i marknätet. Detta eftersom man ser marknätet som en del av totalförsvaret och en viktig beredskapsfunktion i händelse av krig.

– Men vi har också skrivit in i propositionen att i det fall som marknätet börjar kosta mycket, mycket mer, givet att andra parter lämnar, då finns det också möjlighet med en extra medelstilldelning till public service, säger Parisa Liljestrand till 100%.

"För att kunna finansiera marknätet"

Kulturministern menar att man nu hamnat i det läget.

– Alla externa parter och kommersiella bolag har lämnat marknätet och kvar står nu public service med hela kostnaden för marknätet, som ju faktiskt är en försvarsfunktion för Sverige.

– Av det skälet så har nu regeringen remitterat ett förslag som handlar om att ge public service medel för att kunna finansiera marknätet.

Nära 83 miljarder i finansiering

Under kommande åtta år kommer SVT, SR och UR att tilldelas nära 83 miljarder kronor för att bedriva sin verksamhet.

På frågan varför inte de pengarna räcker för att täcka ökade marknätskostnader svarar kulturministern:

– Man får försöka skilja lite grann på äpplen och päron. 83 miljarder kronor är jättemycket pengar och det är skattemedel som går ifrån alla oss som bidrar till att public service ska kunna fullgöra sitt uppdrag.

– Men i det uppdraget ingår ju både folkbildning och nyhetsförmedling som är public services två absolut viktigaste uppgifter. Och de har vi också betonat i den propositionen och i det sändningstillståndet som vi har beslutat om till public service. Det är ju det de har fått de här 83 miljarderna, sett över åtta år, för.

Hänvisar till beredskapsförmågan

Att sända via marknätet beskriver kulturministern som en uppgift som åligger public service men som i högre utsträckning rör Sveriges försvars- och beredskapsförmåga. Hon vidhåller dock att 83 miljarder är jättemycket pengar.

– Men vi måste också se vad marknätet är för någonting och vilken uppgift det har att svara mot och varför public service är ålagda att också sända i marknätet fortsättningsvis när alla andra har lämnat.

Men kan du se någon risk med att det här kan leda till att de ber om extra medel för andra utgifter i framtiden?

– Det här är ju en jätteviktig fråga, tycker jag, som du ställer och det är en fråga som regeringen också har ställt både till oss och som vi kommer få både inom ramen för regeringsarbetet men också i riksdagen och i förhållande till public service.

"Ska ha långsiktiga förutsättningar"

Bakgrunden till dagens modell med ett sändningstillstånd som gäller för lång tid och villkor för finansiering är för att man vill värna public services oberoende, säger kulturministern.

– Public service ska ha långsiktiga förutsättningar och kunna bygga på dem över tid. Men det är klart att när man öppnar den här dammluckan, som en extra medelstilldelning är, då måste man ju göra det med en väldig, väldig försiktighet och också med respekt för att det också kan påverka oberoendet.

– Jag brukar säga att precis på samma sätt som man kan tilldela medel så skulle man ju principiellt också kunna ta bort medel ifrån public service. Och det är ju det vi vill undvika. Det är därför vi värnar oberoendet genom att ha långa sändningstillstånd där principerna för public service ställs upp tydligt och gäller under lång tid framåt.

Säkerställa att pengarna går till dit

Enligt Parisa Liljestrand försöker man att hantera det genom att ordentligt utreda förutsättningarna för hur en medelstilldelning ska gå till, vad som är rimliga nivåer och försöka härleda kostnaderna till det som rör marknätet för att säkerställa att pengarna går dit.

– Att det de facto är det som en extra medelstilldelning går till och inte till någonting annat, säger kulturministern.