Forskare: Kriminalvården kan ha räknat för högt
Kriminalvården räknar med ett framtida behov av 45 000 fängelse- och häktesplatser. Men forskare som 100% pratat med pekar på en möjlig dubbelräkning som kan göra att platsbehovet överskattas.
Sverige kan behöva bygga motsvarande fem nya Kumlaanstalter om året under de kommande åren. Bakgrunden är Tidöpartiernas omfattande straffreformer, som bland annat innebär längre fängelsestraff. Det framgår av Kriminalvårdens nya prognos, som uppmärksammades i en intervju med generaldirektör Rikard Jermsten i Svenska Dagbladet.
På sikt kan Sverige behöva 45 000 anstalts- och häktesplatser – mer än tre gånger dagens kapacitet. Myndighetens totala årskostnad uppskattas då till 80–85 miljarder kronor.
Det motsvarar omkring 424 platser per 100 000 invånare, med dagens befolkning. Som jämförelse var EU-genomsnittet 117 platser år 2024. Sverige skulle därmed få en fängelsekapacitet på en nivå långt över andra EU-länder.
Risk för dubbelräkning
Men när Kriminalvården räknar på konsekvenserna av de längre straffen finns en viktig osäkerhet. Myndigheten har inte kunnat ta hänsyn till hur straffskärpningarna i sin tur kan påverka framtidens brottslighet.
Enes Al Weswasi, kriminolog vid Stockholms universitet, har forskat om inkapacitering – att personer som sitter inlåsta förhindras från att begå nya brott ute i samhället.
Efter att ha gått igenom Kriminalvårdens tidigare kapacitetsrapporter pekar han på en möjlig brist i beräkningarna.
– Om de inte tar hänsyn till att det årliga inflödet av intagna kan minska när strafftiderna ökar, leder det i praktiken till en viss (om än svårskattad) dubbelräkning, skriver han till 100%.
Få står för många
Det handlar framför allt om en liten grupp högaktiva lagöverträdare. En svensk registerstudie visade att en procent av en studerad befolkning stod för 63 procent av alla våldsbrottsdomar under perioden 1973–2004.
Om högaktiva återfallsbrottslingar sitter inlåsta längre kan nya brott, och därmed nya fängelsevistelser, utebli. Räknar man ändå med samma framtida inflöde av intagna kan platsbehovet bli för högt.
– Sammanfattningsvis kan Kriminalvårdens beslut att utelämna inkapaciteringseffekter helt klart leda till en viss överskattning av platsbehovet, skriver Al Weswasi.
Han understryker dock att siffran 45 000 inte är någon exakt prognos. Det verkliga behovet kan bli både lägre och högre.
Om fler brott leder till fängelsedomar, eller om sämre förhållanden i anstalterna ökar återfallen, kan Kriminalvården i stället ha räknat för lågt.
– Samtidigt kan övriga osäkerhetsparametrar dra åt motsatt håll, vilket gör de totala beräkningarna väldigt svåra och helt klart något skakiga.
Vill bromsa reformtakten
Men prognosen får också betydelse för hur snabbt Tidöpartiernas straffreformer kan genomföras. Kriminalvården rekommenderar att två centrala delar av det nya påföljdssystemet införs med flera års mellanrum.
Generaldirektören varnar för att det inte är möjligt att bygga ut kriminalvården i den takt som skulle behövas under de mest intensiva åren.
Därmed kan den osäkra prognosen få betydelse inte bara för hur många fängelser Sverige bygger, utan också för när de beslutade straffskärpningarna blir verklighet.
