Franska skolor brinner – vänstern pekas ut
Nästan 2 000 personer greps på en enda dag när Frankrikes skolrevolt eskalerade. Rörelsen fick tidigt fäste i invandrartäta Parisförorter – och nu anklagar franska myndigheter yttervänstern för att elda på oroligheterna.
Det började den 21 september med lokala blockader på franska gymnasieskolor. Knappt två veckor senare har protesterna spridits över Frankrike, skolor satts i brand och över 400 gymnasier hållit stängt, enligt Reuters.
Under torsdagen greps 1 949 personer. 305 poliser och militärpoliser skadades, enligt franska myndigheter. Regeringen beskrev samma kväll en ”brytpunkt”, där skolblockader hade övergått i vad inrikesdepartementet kallade ”urbant våld”.
I Marseille tvingades brandmän lämna sitt fordon när hundratals ungdomar omringade dem. Fordonet sattes sedan i brand. En gymnasieskola brann i Nantes och en annan brandskadades i Le Havre, rapporterar Reuters.
Började i förorterna
Rörelsen spreds först i Parisområdet och fick tidigt fäste i förorter som Aubervilliers, Montreuil och Saint-Denis. Le Monde rapporterade från området redan under protesternas första vecka.
Orterna ligger i Seine-Saint-Denis, ett av landets mest invandrartäta områden. Enligt Frankrikes statistikmyndighet INSEE bodde omkring 528 000 utrikes födda där 2022. Bland de största grupperna finns personer födda i Algeriet, Marocko och andra afrikanska länder.
Det finns inga offentliga uppgifter som visar vilken bakgrund de personer som står bakom våldet har. Däremot uppger skolpersonal och myndigheter att personer utifrån har anslutit till våldet. Inrikesminister Laurent Nuñez säger att bråkmakare på vissa håll har rört sig från skola till skola för att hetsa till våld.
Vänstern anklagas
Samtidigt har politiker från vänsterradikala partiet La France insoumise, LFI, aktivt stött blockaderna och uppmanat rörelsen att växa. Enligt Le Monde besökte LFI-ledamoten Louis Boyard skolan där rörelsen började redan den 21 september och uppmanade därefter till att ”elevrörelsen måste spridas”.
På torsdagen skärptes anklagelserna. Vid regeringens krismöte uppgav franska underrättelsetjänster enligt Reuters att deras gemensamma bedömning var att rörelsen hade sitt ursprung i en ”operation organiserad av LFI och dess allierade på yttervänstern”. LFI avvisar anklagelsen.
LFI står nära svenska Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har självt kallat partiet sitt ”franska systerparti”. Båda partierna är dessutom medlemmar i European Left Alliance.
Kraven spretar kraftigt
Någon gemensam kravlista finns knappast. ”Kraven varierade kraftigt från ett gymnasium till ett annat”, konstaterade Le Monde. Lokala flygblad har krävt allt från fler lärare och bättre lokaler till lättnader i mobilförbudet och större portioner i skolmatsalen.
Bilden av ett generellt underfinansierat franskt gymnasium är också mer komplicerad. Färska siffror från OECD visar att Frankrike lägger 16 674 dollar per elev på teoretiska gymnasieprogram, mot OECD-snittets 12 421 dollar. Samtidigt går 161 000 färre elever i det franska skolsystemet i höst än förra året. Till 2035 väntas elevantalet minska med omkring 1,7 miljoner.
Det utesluter inte lokala problem med lärarbrist, stora klasser och slitna skolor. Men i den tidiga svenska rapporteringen hamnade just resursbristen i centrum. Aftonbladet beskrev orsaken som protester för ”bättre offentlig utbildning och fler lärare”, medan TV4/SVT/TT lyfte scheman, klasstorlekar och lärarbrist.
Den franska rapporteringen har samtidigt allt mer kommit att handla om en annan fråga: vilka som anslutit till den ursprungliga elevrörelsen – och vem som driver på våldet.
