SVT larmar om ett redan dött klimatmål
Analys

SVT larmar om ett redan dött klimatmål

SVT framställer FN:s rapport om det missade 1,5-gradersmålet som ett nytt larm. Men målet har varit dött länge – och den verkliga klimatnyheten är att forskarnas mest extrema domedagsscenarier nu har övergivits, skriver Anders Bolling.

Detta är en annons

KOLUMN ”Nu är det kört för 1,5-gradersmålet”, säger SVT-reportern Johan Zachrisson i ett inslag om en ny klimatrapport från FN:s miljöorgan UNEP. Rapporten slår in en öppen dörr. SVT framställer det som ett nytt larm. Zachrisson passar dessutom på att upprepa några felaktigheter om extremväder som fortfarande är populära i den gängse klimatberättelsen.

Dramatisk ljusning

Att det i bästa fall kan bli 1,7 graders temperaturhöjning och i värsta fall 2,8 förmedlas som ett ”dystert” besked. I själva verket är det en dramatisk ljusning jämfört med de siffror FN brukade skrämmas med för bara sju–åtta år sedan. Till SVT:s försvar låter FN själv som om man förmedlar samma larmbudskap som man alltid gjort.

Detta är en annons

Att höjningen av jordens medeltemperatur inte skulle stanna vid 1,5 grader stod strängt taget klart redan när målet lanserades i Parisavtalet 2015 som ett frejdigt alternativ till huvudmålet två grader. Redan året efter, ett El Niño-år, blev snittet 1,2 grader över förindustriell nivå, och 2024, efter en ännu inte helt förstådd plötslig ökning, passerades den symboliska tröskeln. Roger Pielke Jr, ledande expert på klimatscenarier, skrev redan i januari 2023 att 1,5-gradersmålet är ”a dead man walking”, det vill säga dödsdömt.

Vetenskapligt tvivelaktiga temperaturmål

Temperaturmålen är vetenskapligt tvivelaktiga. Utsläppsmål är rimligare, eftersom det vi släpper ut själva är det enda vi kan vara säkra på att vi (i någon mån) kan påverka. Vad det blir för temperatur på planeten är en betydligt mer svåråtkomlig parameter. Jordens klimat är ett extremt komplicerat system som vi inte på långa vägar förstår fullt ut, inte ett kontrollreglage som människan, och endast människan, kan ratta.

Detta är en annons

Jag kan förstå att det känns tydligare gentemot allmänheten att hävda att man vet vilken temperatur det blir om vi gör på ett visst sätt. Budskapet ”vi tror, utifrån den hypotes vi arbetar med, att sannolikheten för en hanterlig temperaturökning ökar avsevärt om alla följer de utsläppsminskningar vi rekommenderar” är svårkommunicerat. Men det vore ärligare.

Å andra sidan, eftersom inte ens journalister tycks notera något konstigt med att nya, lägre siffror beskrivs som lika farliga som tidigare, betydligt högre siffror, verkar ju falsk exakthet vara en framgångsrik strategi.

Dödfödda värstascenarier har skrotats

Vi får se vad Moder jord hittar på fram till 2100. Kanske blir det precis som de kontrollreglage-troende spår, eller så blir det något annat. Men även om man tror på kontrollreglaget är det verkligt stora som hänt i klimatbranschen i år inte att det närmast dödfödda 1,5-gradersmålet skulle överges, utan snarast motsatsen: att de verkligt dödfödda värstascenarierna för utsläpp har övergivits.

Det mest ökända av dem kallades RCP 8,5. Det byggde på att kolkonsumtionen i världen skulle femfaldigas under seklet, något som var en ren fantasi redan när det lanserades runt 2010. Dessutom skulle världens befolkning öka 30–40 procent mer än vad seriösa demografer räknade med. Det deppigaste är att extremscenarierna kom att betraktas som ”business as usual” och har legat till grund för tusentals vetenskapliga studier och många larmrubriker, som alla alltså är fel.

Sedan värstascenarierna skrotades i våras är det förhoppningsvis slut med klimatforskning på så lösa boliner. Det är den största nyheten på flera år i det klimatindustriella komplexet.

UNEP:s senaste rapport är däremot en icke-nyhet.

Anders Bolling är journalist och författare

Detta är en annons