Fler dör av köld än av värme

KOLUMN Den medicinska tidskriften The Lancet har en historia av att tänja på verkligheten i beskrivningen av problem de valt att identifiera.

Man anger till exempel en flera gånger högre dödssiffra för konflikterna i Centralafrika än konfliktforskare gör. När det gäller klimatet ligger tonvikten också kraftigt på larm. Specialrapporten Lancet Countdown drog 2017 häpnadsväckande slutsatser om extremväder. Genom att utgå från att antalet rapporterade fall motsvarar antalet verkliga fall hävdades att allt extremväder ökat med skrämmande 46 procent på bara halvtannat decennium. I själva verket var ökningen nära noll för det mesta, utom för värmeböljor (men inte heller där med några 46 procent).

Tänjer på verkligheten

Kanske har tidskriften insett att extremväder i stort inte är ett hållbart larm-tema. Att det blivit varmare ifrågasätter däremot ingen. Detta faktum är mycket riktigt i fokus i Lancets senaste rapport, som handlar om Europa. Den uppgift i rapporten som fått flera medier, bland annat Ekot, att reagera och göra inslag är att 62 000 personer ska ha dött av värme i Europa 2024.

Är det mycket? Siffran är lite högre än för 2023 men lite lägre än för 2022. Det dör åtta miljoner varje år i Europa, så det motsvarar en knapp procent. Antalet årliga värmerelaterade dödsfall sägs ha ökat med 52 per miljon invånare från 1990-talet, vilket motsvarar ungefär en halv procent av alla dödsfall.

Töjbara definitioner av dödsfall

Är uppgiften ens rätt? För två år sedan hävdade FN att värme skördar 175 000 liv i Europa varje år. Vilken siffra stämmer?

Definitionen av värmerelaterade dödsfall är töjbar. Det handlar sällan om personer som dör direkt av värmen, exempelvis av akut värmeslag. I de flesta fall handlar det om äldre personer med underliggande sjukdomar eller om vätskebrist, och dödsfallen kan inträffa en tid efter själva värmeböljan.

Varningar utan innebörd

En indikator rapporten tar upp är skogsbränder. Kan det vara så att fler dör i sådana? Nej, det finns ingen trend i den kategorin dödsfall, noterar man. Detta rimmar bra med EU:s skogsbrandsstatistik, som visar att den yta som brinner inte har ökat sedan 1980-talet utan snarare minskat något.

Men myndigheterna varnar ju allt oftare för värmeböljor? Ja, konstaterar The Lancet, antalet varningar för hälsovådlig värme ökade med 318 procent mellan 1990-talet och det senaste decenniet. Vad säger det? Ingenting, annat än att varningssystem och rutiner har förändrats.

I Sverige införde exempelvis SMHI först 2014 varningar för höga temperaturer. Varningen slår till redan när det väntas bli 26 grader eller mer tre dagar i följd – ett tämligen normalt högsommarväder. Under de heta VM-somrarna 2002 och 1994 var svenskarna alltså lyckligt ovetande om vad de utsattes för.

Kylan skördar flest

Mest problematiskt är vad som inte sägs om farliga temperaturer. Det är väl belagt att kyla dödar betydligt fler människor än värme. Det handlar om minst sju gånger fler, men det finns studier som visar att skillnaden kan vara hela 15 gånger.

Det betyder att en viss uppvärmning oundvikligen leder till att färre dör av extrema temperaturer, även om något fler dör av värme. Det har beräknats att 650.000 färre människor dog av extremtemperaturer de två första decennierna detta sekel än de två decennierna dessförinnan.

Det är i grunden inte underligt att vår sårbarhet för hälsofarliga temperaturer minskar i takt med att allt fler har tillgång till centralvärme och luftkonditionering. Underligare är The Lancets bild av en tilltagande utsatthet.