Sverige bygger spionmyndighet under regeringen

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst direkt under regeringen.

På tisdagen skickades lagförslaget om Sveriges utrikes underrättelsetjänst, UND, till Lagrådet. Myndigheten ska börja arbeta den 1 januari 2027 och samla information om hot mot Sverige från utlandet.

Det gör att Sverige tar ett stort steg mot en egen motsvarighet till brittiska MI6.

Inte en ny Säpo

Sverige har redan flera myndigheter som arbetar med underrättelser och säkerhet. Men de gör olika saker.

Must är militärt och ligger under Försvarsmakten. Säpo arbetar med hot inne i Sverige, som spioneri, terrorism och extremism. FRA spanar på signaler och kommunikation. UND ska däremot rikta blicken utåt.

Myndigheten ska samla information om andra länder, främmande makt, terrorism, cyberhot och andra säkerhetsrisker som kan hota Sverige. Den ska samtidigt arbeta nära Försvarsmakten, Säpo och FRA.

Det nya är att delar av det arbete som i dag ligger hos militära Must flyttas till en civil underrättelsetjänst direkt under regeringen.

Efter kritiken mot Must

Förslaget bygger på en utredning som leddes av tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt och presenterades sommaren 2025. Han föreslog en civil utrikes underrättelsetjänst under regeringen, vid sidan av en fortsatt militär underrättelsetjänst.

Bakgrunden är bland annat det försämrade säkerhetsläget, Nato-medlemskapet och kritiken efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, där Musts bedömning visade sig felaktig.

– Vi har nya förväntningar på oss själva som Natoallierad, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på tisdagens pressträff, enligt Reuters.

Spionverksamhet

Den nya myndigheten ska inte bara analysera information, utan också kunna bedriva hemlig inhämtning.

I regeringens lagrådsremiss står att den nya myndigheten ska kunna inrikta signalspaning. Den ska också få använda kvalificerade skyddsidentiteter för personer som under myndighetens ledning deltar i underrättelseinhämtning med särskilda metoder.

På vanlig svenska betyder det att människor i hemlig underrättelseverksamhet kan arbeta under skyddade identiteter. Det är därför inte orimligt att kalla UND för en ny svensk spionmyndighet – även om den formella termen är civil utrikes underrättelsetjänst.

Kritik mot tidsplanen

Förslaget har mött kritik. Försvarsmakten har tidigare varnat för att tidsplanen är för snäv och att omorganisationen riskerar att störa pågående underrättelsearbete.

Regeringen menar tvärtemot att reformen inte kan vänta. Sverige är numera Nato-medlem, hotbilden har blivit bredare och underrättelser har blivit mer avgörande för både diplomati och försvar.