Jan Emanuel: Därför backade SD i riksdagsvalet

KOLUMN Varför backade Sverigedemokraterna för första gången i ett riksdagsval? Enklaste analysen är såklart att väljarna straffar partier som tar regeringsansvar. Men hur kommer det sig då att alla regeringspartierna går framåt?

Mitt parti Socialdemokraterna är ett arbetarparti som vänt arbetarna ryggen. För det straffades vi även detta val och fick det sämsta resultatet sedan demokratins införande.

SD är ett icke-borgerligt arbetarparti. S och SD delar väljarunderlag och står nära politiskt i sakfrågor. SD tvingades in i det borgerliga blocket för att vi vägrade samarbeta med dem.

Stödpartiets dilemma

Vad händer när man ska vara ett stödparti åt borgerliga partier? Jo, det vet ju vi i S en del om.

Vi administrerade och drev borgerlig politik under två mandatperioder. För att citera Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund när han argumenterade för att släppa fram vår tidigare partiledare Stefan Löfven som statsminister: ”Den ekonomiska politiken är mer borgerlig än den som alliansregeringen lyckades föra.”

Man blir som man umgås och man uppfattas som man umgås. SD tvingades överge sina egna frågor när det kommer till social- och välfärdspolitik för att få igenom sin migrations- och kriminalpolitik ihop med de borgerliga partierna.

Till det landade de utåt som försvarare av vinstdrivande skolor, fast deras egentliga mål var att göra skolan kunskapsorienterad igen. SD försvarade inte riskkapitalbolags girighet eller att de skulle föra skolvinster utomlands. De ville se en bevarad valfrihet, men misslyckades med att kommunicera det. De lät bara som borgare trots att de inte är det. De gjorde helt enkelt ungefär samma resa som vi när vi var borgerlighetens stödhjul, och SD, likt oss, straffades av väljarna.

Väljarna ville ha ett arbetarparti som förde en stram migrationspolitik, satte hårt mot hårt gällande kriminaliteten men med stark och trygg välfärdspolitik med fokus på arbete. De ville egentligen ha traditionell socialdemokratisk politik när de röstade på SD föregående val. De röstade på SD för att SD blivit bättre socialdemokrater än vad vi sossar var.

Men det var inte bara därför de backade. Orsakerna är som vanligt mångfacetterade.

Likt vi en gång blev av med våra kommuniststollar när Vänsterpartiet bildades av S-avhoppare, så blev SD av med många av sina rasiststollar när AFS bildades av tidigare SD- och SDU-företrädare. Och stollar har rösträtt. Där fanns ett visst tapp.

Stödröster till Liberalerna spelar in, likt återfallsmoderater som nu börjat lita på sitt gamla parti igen gällande stram migration och kriminalitetsbekämpning. Många som tidigare strategiröstat på SD såg att det gjort verkan, att SD nu gjort grovjobbet, och återgick nu till sina moderpartier.

Åkesson bär inte skulden

De som däremot gör tolkningen att Jimmie Åkesson gjort en svag valrörelse, eller ännu värre, skulle ha varit lat, är helt ute och cyklar. Partiledarens popularitet har hållit i sig. Han är fortfarande större än sitt parti och dess draglok i allt. Den insats han gjort i valrörelsen är nästan övermänsklig om man ska se till hur många platser han besökt och hur många tal han hållit. Att lägga skulden på honom är att skjuta sig först i foten och sedan i huvudet.

Visst kan man ifrågasätta hur många som egentligen identifierar sig med EPA-dunk, energidryck och hawaiiskjortor. Men att tro att den formen av folklighet skulle skrämma väljare på flykten är bara ett sätt för slipsbeprydda partikarriärister att själva fly sitt ansvar. Ansvaret de bär för att driva SD att bli en sämre kopia av ett borgerligt parti. De som nu ropar efter radikalism är fast i sina ekotunnlar som verifierar och radikaliserar deras egna åsikter.

Svensken är rimlig. Fängsla och utvisa kriminella, inse att det finns både etniska och icke-etniska svenskar. Inse att ingen vettig människa bryr sig om hudfärg, kön eller sexualitet. En vettig människa, den vanliga väljaren skulle jag säga, bryr sig om hur människan beter sig och att denne gör rätt för sig som svensk i Sverige.

Vägen efter valförlusten

För att SD ska gå framåt igen i nästa val:

Understryk en gång för alla att ingen vill utvisa någon som är integrerad och gör rätt för sig.

Fortsätt utveckla det ni lyckats bäst med. Det inget annat parti lyckats med i modern historia: bygga en politisk folkrörelse.

Håll hårt i Jimmie Åkesson, håll hårt i Mattias Karlsson och de som garanterar att SD förblir ett icke-borgerligt parti för det arbetande folket både i stad och på landsbygd.

Bli det enda parti som kan hålla två tankar i huvudet samtidigt gällande miljön. Som inser att vi inte räddar världen genom att bli ännu lite bättre än alla andra på utsläpp, men som värnar vad som är viktigt på riktigt i vårt land. Kämpa för svenska urskogar och artrikedomen, driv på för ett förbud mot trålfiske och industriellt rovfiske generellt i Östersjön och bekämpa den invasiva växtligheten.

Bli ett parti för människor som vill äta kött, men inte vill att köttdjuren ska lida. Våga vara ett parti som värnar naturen, djuren och bilismen samtidigt. Det går nämligen.

Fortsätt bygga en kopia av den traditionella socialdemokratin med mål att bli bättre än originalet. Just nu är det ganska enkelt. Jag ska göra mitt bästa för att göra det svårt för er. Jag ska göra mitt bästa för att rädda originalet, den traditionella socialdemokratin, för att sedan göra er till samarbetsparti.

Jan Emanuel är traditionell socialdemokrat i intern opposition.